Arbetsrätt

”Skjut på remisstiden för lasförslaget”

Martin Westfält, förhandlingschef för Unionen och PTK. Foto: Karin Wesslén / TT
LO-ordföranden Susanna Gideonsson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hela januarisamarbetet riskerar att falla samman efter de misslyckade lasförhandlingarna. Men sedan veckans fiaskobesked har regeringen samtalat med parterna för att återuppliva chansen till en avtalslösning.

Publicerad

Natten till i torsdags kom beskedet: Deadline är nådd och det blir inget avtal mellan parterna. Nu är risken att det i stället blir riksdagen som får lagstifta om turordningsregler och uppsägningar.

Och det ses som en risk eftersom de flesta fortfarande är överens om att det vore bättre med ett avtal mellan de två sidorna – facken (LO och PTK) och arbetsgivarna (Svenskt Näringsliv).

Det tycker inte minst regeringen som har fört diskussioner med parterna efter att förhandlingarna strandade, uppger LO och PTK för TT.

– Det handlar om förutsättningarna att gå tillbaka till förhandlingsbordet, säger LO-ordföranden Susanna Gideonsson.

Men regeringen har inte ännu presenterat någon öppning för hur förhandlingarna ska kunna återupptas.

– Vi var alla besvikna när det inte gick i lås förra veckan. Men ju fler dagar som går desto svårare blir det att tro på en förlängning, säger Gideonsson.

Och det blir svårt att bara förlänga förhandlingstiden. Under oktober ska parterna nämligen ägna sig åt andra förhandlingar inom den årliga avtalsrörelsen, där kollektivavtal och löner bestäms. Att föra de två förhandlingarna parallellt är inte ett alternativ, anser Martin Wästfelt, förhandlingschef på PTK som företräder tjänstemannasidan i fackrörelsen.

– Det är samma personer som är inblandade och det skulle dessutom riskera oordning i avtalsrörelsen, säger han.

Men att skjuta på lasförhandlingarna och återuppta dem efter avtalsrörelsen är inte heller helt lätt. Utredningsförslag som ligger till grund för lagstiftningen är ute på remissrunda till den 26 oktober, och efter det börjar regeringens arbete med att ta fram ett lagförslag. Facken avskyr utredningsförslagen och Martin Wästfelt föreslår att regeringen ändrar förutsättningarna för att skapa möjlighet för parterna att förhandla.

– Det finns en mängd olika saker politiken kan göra. Skjuta på remisstiden är en sak , säger han.

Att riksdagen ska lagstifta om arbetsrätten ifall parterna inte når ett avtal är en överenskommelse i januariavtalet. Fackförbundssidan har sett detta som ett hot. Ett hot som måste bort om förhandlingarna skulle fortsätta, anser Susanna Gideonsson som anser att det är upp till partierna att lösa tvisten även om det är en tuff politisk nöt att knäcka.

– Jag hoppas att det finns någon smart på den sidan som driver den tesen långt, säger LO-basen.

TT: Vems fel tycker du att det är att det har blivit som det blivit?

– Vem som strandade förhandlingarna? Det var politiken som blandade sig i, i fel läge. För när man har ett politiskt alternativ som förhandlingarna måste förhålla sig till så blir det ofrånkomligen så att det ligger förslag som gynnar den ena eller andra parten. Då är det svårare att komma överens.

TT har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar.

I ett skriftligt uttalande säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) bland annat: "Mitt budskap till parterna är att det finns inget som förhindrar att man försöker igen. Både regeringen och samarbetspartierna ser gärna att parterna sätter sig vid förhandlingsbordet igen och tar upp taktpinnen."

Erik Nilsson/TT

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Så säger januariavtalet

Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.

För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.

Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.

Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med färre än 15 anställda.

Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.

Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt

TT

I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.

Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Källa: Januariavtalet

TT