Ålderism är som rökning

2019-01-24 00:00 John Mellkvist  
John Mellkvist, framtidsspanare och pr-konsult på Mindmakers PR. Foto: Magnus Ragnvid

KRÖNIKA. Ålderismen har länge varit ett slags dold folksjukdom som slagit hårt mot alla generationer. Men jag tror att denna farsot får det tufft i den nya tidens kunskapssamhälle. Samtidigt som vi lever längre, har nya kunskaper aldrig haft kortare livslängd än nu. Men, de har heller aldrig varit mer tillgängliga.

Distansutbildningar, påbyggnadsutbildningar och inte minst företagens egna internutbildningar tar alla fasta på livslångt lärande och utvecklas i en rasande takt. Samtidigt som skolorna fungerar alltmer som företag, så blir före­tagen på många sätt de nya skolorna.

Det kommer sålunda spela mindre roll för en framtida jobbsökare om hens examen är 5 eller 25 år gammal, eftersom många av de viktigaste kunskaperna inhämtas på plats i rollen på företaget. Allt färre kommer att ha vad som krävs vid själva jobbsökandet. Vad vi kommer att värdera allt högre är dokumenterad förmåga att fortsätta utvecklas. Och den kvaliteten har som bekant inget bäst-före-datum.

Jag tänker att det är med ålderism som med rökning. Sedan lång tid har det varit något vi lärt oss att leva med – speciellt då i nattvimlet – trots att vi vet om skadeverkningarna. Opinionsbildningen har tuggat på och fått ordentlig medvind genom en global hälsotrend. Det har gjort att rökningen nu kan motas bort från plats efter annan.

Jag kommer på mig själv då och då med att tänka tillbaka på hur annorlunda vi resonerade där och då. När vi tyckte det var okej att sitta och bolma i bilar, restauranger och offentliga miljöer. I dag skulle det kännas ganska främmande att, efter att ha investerat en försvarlig summa på en riktigt bra restaurang, få smakupplevelsen förhöjd av bordsgrannens mentolcigaretter.

Vad som förändras över tid är prioriteringarna, hur vi viktar olika argument och insikter. Det man också kan kalla tidsandan. I jobbet med att analysera trender skiljer vi på:

1. Det kulturella skiftet – en genomgripande system­förändring som påverkar våra beteenden i grunden och som inte lämnar någon väg tillbaka. Tänk digitaliseringen.

2. Den långlivade trenden som tar fasta på ett nytt beteende eller ny teknologi – tänk den smarta telefonen.

3. Flugan– något som sprids som en löpeld, känns väldigt kul en sommar och sedan stendör – tänk shuffla.

Både synen på ålder och synen på livet utifrån ålder, genomgår definitivt en kulturell förändring i skrivande stund. Dagens äldre är friskare, mer levnadsglada, mer upplysta och inte minst större digitala konsumenter än någonsin.

Ett levande exempel ur mängden är internetprofilen Lady Silver, eller Anita Looström som hon egentligen heter. Hon slår nu igenom som influencer på Instagram vid 80 år fyllda. Intressant är att hennes följare är betydligt yngre, till allra största delen mellan 18 och 34 år. Detta förhållande gäller för alla stora äldre förebilder i dag. De största fansen hittas i deras barns och barnbarns generation, snarare än sin egen.

Digitaliseringen kastar om och speedar upp det mesta – men att som ofta gjorts, ställa den snabba utvecklingen mot äldre grupper är ett stort misstag. Det är ju precis tvärtom – den nya informationsteknologin är själva förutsättningen för alla generationers revolu­tionerade möjlig­heter att fortsätta lära genom livet. Digitaliseringen gör att unga blir vuxna snabbare, men också att äldre blir unga på nytt.

John Mellkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna