Åsikter
Begrav märket med värdighet
LEDARE. "Nu vill dom sänka din lön för att höja sina egna.” Affischerna, utformade som kvällstidningarnas löpsedlar, har knappast undgått någon. Bakom kampanjen står förbannade byggnadsarbetare och elektriker i den fackliga sammanslutningen 6F. Deras branscher går som tåget, varför nöja sig med smulor?
Publicerad
Annonse
Ja säg det. Men många suckar åt kampanjen, kallar 6F för bråkstakar, hävdar att de är osolidariska, inte förstår sitt eget bästa. Industriavtalet som tjänat oss så väl under 20 år, gett oss reallöneökningar. Mer pengar i plånboken betyder ingenting om de blir uppätna av inflationen, varför vägrar de inse detta?
Men 6F vägrar rätta in sig i det fackliga ledet. Där står ju IF Metall. Deras medlemmar finns till viss del inom förlorarbranscher. Ta stålindustrin. Utbudet av stål är enormt, priserna rasar, SSAB tvingas varsla. Hur ska Industriarbetsgivarna kunna försvara stora löneökningar inför de döende ståljättarna?
Alla har olika intressen. Kommunal kräver att undersköterskorna ska komma ikapp industriarbetarna, inte bli frånsprungna ytterligare. För det är ju vad industriavtalet leder till. Kvinnopotterna ger bara myrsteg medan industriarbetarna löneglider vidare.
Och lärarna, de kräver mest i varje avtalsrörelse, totalt ointresserade av industrins bromsande märke. De har dessutom politikernas stöd i ryggen.
Så visst, industriavtalet har bidragit till Sveriges framgångar. Men alltför stora grupper upplever märket som orättvist och förnedrande, det har kommit till vägs ände.
I själva verket kan det stela märket orsaka en utdragen storkonflikt. Miljarder finns i strejkkassorna. I så fall väntar inga lovord i runan över märket.
Begrav märket med värdighet och tänk nytt.
