Engagerande rädsla

Det var innan långtidssjukskrivningar, som ofta drabbar hängivna medarbetare, skrämde parterna och politikerna. Det var innan utmattning blev en vanlig sjukskrivningsorsak också för de helt unga. Det var innan de psykiska diagnoserna tog över tätplatsen från förslitningsskadorna.

Den 31 mars har det gått exakt ett år sedan Arbetsmiljöverkets nya föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö trädde i kraft.

Läs också:

Vår frilansreporter Anna Wahlgren har träffat tre ledare som berättar varför den är så viktig och hur de konkret jobbar med frågorna. De ger bra tips.

Många arbetsgivare kände sig handfallna när föreskriften lanserades. Det sammanföll med det uppmärksammade rättsfallet där en socialsekreterare i Krokoms kommun tog sitt liv till följd av mobbning på jobbet. Två chefer fälldes i tingsrätten för vållande till annans död, men friades i hovrätten.

Läs också:

Jag minns uppgivenheten hos änkan när jag pratade med henne efter att det stod klart att Högsta domstolen inte skulle ta upp fallet. Jag minns fullpackade frukostseminarier där oroliga chefer insåg att en medarbetares psykiska ohälsa kunde anses vara orsakad av dåligt bemötande i en undermålig organisation och därmed leda till straff för ansvarig chef.

Rädda, men också engagerade chefer frågade sig hur man kommer åt saker som relationer, stress, arbetsbelastning, resurser, återhämtning och mobbning. Vi har nämnt det förr, bland annat när vi skrev om mobbning, att här finns en konflikt: samtidigt som arbets­miljö­lagen säger att arbetsgivaren ska göra allt den kan för att motverka ohälsa hos arbetstagaren, är anställda arbetsrättsligt bundna av kontrakt och avtal som säger att arbetsgivaren leder arbetet.

Läs också:

Det var olyckligt att Högsta domstolen inte tog upp Krokom-målet – men oavsett det förändrade fallet något: Det satte skärpa på andra arbetsmiljöaspekter än de fysiska, på det mänskliga.