EU:s lönetransparens är överstatligt och byråkratiskt

2021-01-22 16:56 Edel Karlsson Håål  
Edel Karlsson Håål är lönebildningskonsult med uppdrag åt bland andra Svenskt Näringsliv.

KRÖNIKA. EU-kommissionens senaste initiativ på arbetsmarknadsområdet har passerat under radarn. Det handlar om ett direktiv om lönetransparens som riskerar att påverka vår svenska partsmodell betydligt mer än det uppmärksammade minimilönedirektivet.

Kommissionen har marginellt involverat de sociala parterna som ansvarar för lönebildningen. Nu hotas den svenska lönebildningsmodellen och kollektivavtalen.

Syftet är ökad jämställdhet och enligt EU-kommissionen är den bästa metoden att fler lönediskrimineringsmål prövas i domstol.

Kommissionen har vid ett enda tillfälle, den 25 juni 2020, presenterat sina tankar om lönetransparens för arbetsgivare- och fackliga organisationer. En del handlar om att anställda ska få mer information om kollegors löner och om att stärka individer som anser sig vara lönediskriminerade. En annan del handlar om att införa enhetliga definitioner för att underlätta domstolars möjligheter att tolka och jämföra yrkestitlar, arbetsinnehåll och löner.

Planen var att presentera ett direktiv redan den 15 december 2020, men det har skjutits upp till våren. I och med den slutna arbetsprocessen har varken parterna eller medlemsstaterna insyn i det slutliga förslaget vilket innebär att diskussionerna under hösten har byggt på informationen som kommissionen gav i juni.

I Sverige ligger lönebildningen utanför politisk reglering och är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Enda undantaget är diskrimineringslagens förbud mot att lön påverkas av kön samt bestämmelser om lönekartläggning av lika och likvärdiga arbeten mellan kvinnor och män.

Parterna reglerar lönesättningen och motverkar diskriminering i centrala och lokala kollektivavtal samt i lönekartläggningsarbetet hos arbetsgivaren. De tar ett stort ansvar för att lönerna ska vara könsneutrala. Endast tio lönediskrimineringsärenden har prövats i domstol, varav ett enda fall bedömdes som diskriminering. Tillsammans med den ständigt minskande löneskillnaden på övergripande nivå, visar det att partsmodellen levererar. Den oförklarade löneskillnaden är enligt Medlingsinstitutet 4,2 procent.

LO, PTK och Svenskt Näringsliv är överens om att modellen för lönebildning som bygger på parternas överenskommelser i kollektivavtal ska skyddas från regleringar i EU-direktiv och att parternas arbete för jämställdhet på arbetsmarknaden ska fortsätta.

Efter att EU antog den så kallade sociala pelaren har det blivit tydligt att EU-kommissionen har höga ambitioner att reglera arbetsmarknaden så att den blir mer lika i alla medlemsstater. Minimilönedirektivet är ett tydligt exempel och nu kommer lönetransparens som nästa initiativ där EU-domstolen ytterst prövar regelverket. Mönstret är tydligt överstatligt och byråkratiskt.

Det går inte att tvinga in hela EU i en och samma form när det handlar om det som ligger till grund för dagens arbetsmarknad i varje land – historia, traditioner och kulturer som ser väldigt olika ut.  Sverige kan bidra med sina erfarenheter av andra metoder för ett mer jämställt samhälle och arbetsmarknad, till exempel särbeskattning, könsneutral föräldraförsäkring och utbyggd barn- och äldreomsorg. Ökad jämställdhet är rätt mål men metoden som kommissionen föreslår är fel!

Edel Karlsson Håål

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna