Hyvlingen – snart ett hot mot hela arbetsmarknaden

I dag kan anställda från en dag till en annan, utan inflytande eller skydd för annat än själva anställningen, tappa stora delar av sin försörjning.

Hyvling kallas det, men i vissa fall är det snarare en rejäl ostkniv som arbetsgivaren använder för att till synes godtyckligt skära bort arbetstid från anställda – utan den balans av makt som den svenska modellen på arbets­marknaden är känd för.

Otryggheten har blivit värre sedan Arbets­dom­stolen 2016 gjorde klart att lagen om anställningsskydd endast garanterar anställ­ningen som sådan och inte timmarna på anställningskontraktet. Konsekvensen är att arbets­givare nu kan kapa anställdas arbets­tid utan att ta hänsyn till vare sig turordningsregler eller anställningstid.

Den maktförskjutning som har skett är till arbetsgivarens fördel, som får maximal flexibilitet. Den anställde tvingas välja mellan att acceptera färre timmar eller riskera arbetslöshet. I vår mening är hyvling en urholkning av lagen om anställningsskydd som lagstiftaren aldrig ämnat. Lagen borde skydda inte bara anställningen som sådan, utan även tjänstgöringsgraden. Hyvling blir också vanligare som metod för att runda förhandlingsplikten. Inom Hotell- och restaurangfackets, Sekos och Fastig­hets avtalsområden är fenomenet vanligt, precis som inom handeln.

Men vi kontaktas också och får rapporter från förbund inom helt andra branscher, där arbetsgivare använder detta kryphål i lagen. När även piloter vittnar om att deras arbetsgivare vill hyvla tjänster visar det att problemet är långt ifrån isolerat till servicesektorn.

Det regelverk som i dag gäller vid arbets­brist med turordningsregler och uppsägningstid måste även börja tillämpas när en arbetsgivare gör om heltider till del­tider. I dag kan en anställd förlora rätten till a-kasse­ersättning i 45 dagar vid hyvling om den tackar nej till en hyvlad tjänst, som ofta ger mindre lön än vad den anställde klarar sig på. A-kassan och omställningsförsäkringarna behöver anpassas så att de ger trygghet när den enskilde förlorar timmar och inkomst.

Ett av handelns stora problem, liksom i många andra servicebranscher, är den stora personalgenomströmningen. Det är svårt att växa i sin anställning, och när man inte kan försörja sig på en osäker deltidsanställning lämnar kompetent personal branschen. Genom att erbjuda tryggare anställningar slipper företagen kostnader för rekrytering, upplärning och utbildning. Yrkena blir mer attraktiva och branschen kan utvecklas.

Genom våra förslag skulle anställdas intressen skyddas och ge möjlighet till företagen att utvecklas. Klarar inte politiken att leverera detta måste parterna ta ansvaret. Det finns sätt att skydda anställningarna via kollektivavtalen, men den rimliga vägen är att stärka lagstiftningen.

I diskussionerna om regeringsbildning ser vi åter en diskussion om arbets­rätten. Politiska förslag lyfts om att försämra anställningstryggheten lagstiftningsvägen, trots att parterna är överens om att lagstiftning är fel väg. För oss är det viktigt att peka på andra sidan. Den svenska modellen förutsätter balans mellan anställda och företag. De förslag som förts fram gynnar i första hand företagen. Med en nykter blick på hur svensk arbetsmarknad fungerar ser man att det behövs förändringar som stärker arbets­tagarna, exempelvis en justering av lagen om anställningsskydd så att skydd mot hyvling säkras.

Susanna Gideonsson

Ordförande, Handelsanställdas förbund

Per Bardh

Avtalssekreterare, Handelsanställdas förbund