Jag blev inspirerad av Donald Trump

Någon månad innan jul lade den amerikanske presidenten ut en bild på Instagram där han slog ett slag för Small Business Saturday, en ny amerikansk tradition sedan 2010 där fokus under en dag riktas mot småföretagarna. ”A great day to support your #community and #America’s #JOB creators by #shopping #locally at a #smallbiz”, skrev Trump på sitt karakteristiska sätt.

Missbruket av hashtags ska inte överskugga budskapet: småföretagare bör hyllas. Förvisso finns det redan en småföretagardag som arrangeras årligen av organisationen Före­tagarna. Det är ett utmärkt och viktigt arrangemang. Emellertid hade jag i åtanke en nationell dag till småföretagarnas ära, de som skapar fyra av fem jobb i Sverige.

I USA infaller Small Business Saturday i slutet av november, där den är tänkt att vara en lokal motsvarighet till Black Friday och Cyber Monday. Dagen har under senare år spridit sig till Storbritannien. Kanske borde den svenska dagen vara någon annan tid på året? I julstressen riskerar dagen att dränkas i allt kaos och reorna tär redan på företagens marginaler. Att lägga dagen däromkring är kanske inte helt lyckat

Småföretagardagen får givetvis inte bli en röd dag, eftersom affärerna då är stängda vilket motverkar hela syftet. En vit dag kan föra tankarna fel, en svart dag likaså.

Färger och skämt åsido, mitt förslag är i ­stället ett halvår efter julen, närmare bestämt den 18 juni. Inte för att det är Bjarnes namnsdag, Seychellernas nationaldag eller Magnus Ugglas födelsedag. Utöver att det ligger perfekt mellan skolavslutningarna och midsommar, så är det datumet då näringsfriheten genomfördes 1864. Dagen som stakade ut marknadslogiken som vägen framåt.

Suck, vad tråkigt, klagar vissa. För det första, våra högtider tenderar knappast att vara förknippade med superballa saker (läs: pingst eller nationaldagen till minne av 1809 års regeringsform).

För det andra är näringsfriheten grundläggande för vårt välstånd då den innebar att alla myndiga svenskar fick välja vilket yrke de ville eller starta ett företag. Innan dess hade näringsverksamhet i princip byggt på privilegier och fastställda ramar. I stället skulle samhället inte längre ha några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Nu rådde fri etableringsrätt för handlare och fabriksanläggningar på landsbygden.

Helt rosenskimrande var det emellertid inte. En rad hinder begränsade alltjämt många kvinnors möjligheter och skulle dessvärre fortsätta att göra det under de kommande decennierna. Men vårt välstånd skapades i mångt och mycket tack vare näringsfrihetsreformen.

Utöver den uppenbara frihet som frigjordes, skapades resurser som kunde fördelas. Där lades en av grundstenarna till att ett litet fattigt land i alltings periferi kunde bli ett av världens rikaste. Trots att näringsfriheten garanteras i regeringsformen så finns det hot mot den. Dagligen vittnar svenska småföretagare om kriminalitet riktad mot dem, från trakasserier mot butiker i Husby och Helsingborg till cyberangrepp och bluffakturor.

Även den destruktiva debatten om vinster i välfärden har skapat ett språkbruk om företagare som inte hörts på högsta politiska nivå sedan löntagarfondernas dagar. Så nog är det värt att påminnas om småföretagens betydelse för vårt välstånd, åtminstone under en dag om året.