När får butikerna en våldsfri jul?

2018-12-13 00:00 Jakob Stenberg  

KRÖNIKA. Under hösten rasade debatten om när julen egentligen bör inledas. I december, hävdade puritanerna. Nej, redan i oktober ska julbelysningen monteras och Bing Crosbys White Christmas ljuda, kontrade rebellerna.

Men för landets butiker finns inga alternativ: julen infaller tidigare för varje år som går. Priserna pressas och rea-bonanzan Black Friday gör att den tidigare så lukrativa julhandeln blir lidande. Lönsamheten minskar. Addera det med ökad global konkurrens på grund av e-handeln och det är lätt att förstå vilka marginaler, eller brist på desamma, som butikerna måste förhålla sig till.

En undersökning från Svensk Handel visar att framtidstron minskar bland butikerna, en annan rapport från PWC varnar för att utvecklingen riskerar sprida sig till fastighetssektorn och finanssektorn när den goda konjunkturen vänder. För det lär den göra under de kommande åren.

Internationell konkurrens och nya konsumentbeteenden må vara klurigt att bemöta, men det finns allvarliga problem på hemmaplan som vi faktiskt kan göra något åt. Under året har medierna rapporterat om stöldligor som plågar landets handelsföretagare.

Var tredje handlare har under den senaste veckan utsatts för stöld och lika många har fått in hotfulla besökare i butiken. Enligt Svensk Handels genomgång stjäls det varje år för 8 miljarder kronor i butikerna, en explosionsartad utveckling på bara några få år. Brotten sker över hela landet och drabbar såväl stora som små butiker. Däremot handlar det inte om små volymer eller några pojkstreck. Utvecklingen är lika oroväckande som den är ovärdig en rättsstat som Sverige.

Läs mer: ”Hyvlingen en symbolfråga för Handels”

Under det gångna året har flera företagare vittnat om en allt större desperation. Ica-handlaren Joakim Söderlund la ner sin butik efter att ha utsatts för flera rån och misshandel, livsmedelsbutiksägaren Salam Kurda gjorde likadant, och handlaren Andreas Bygler tog saken i egna händer när han anställde kassapersonal som också agerar ordningsvakter. Det är för all del företagsamt och konstruktivt, men ska inte behövas. Enligt Företagarna lägger handeln 11 miljarder kronor varje år på säkerhetsåtgärder. ”Väktare, kameraövervakning, skyddsglas och larmsystem är inte gratis”, som organisationens expert uttryckte det. Med handlarnas utsatta situation i åtanke är det lätt att inse att dessa pengar hade behövts läggas på annat.

Brottsförebyggande rådets siffror visar förvisso att antalet anmälningar har minskat en aning, men detta tros beror på att flera inte anser det vara lönt att anmäla. Men det måste det vara. ”Det är inte svårt att anmäla, men när inte polisen tar brotten på allvaret sjunker självförtroendet och viljan att göra en anmälan”, betonade Svensk Handels säkerhetschef i DI. Givetvis måste varenda anmälan tas på allvar, polisnärvaron utökas och fler kriminella straffas. Utöver den rädsla som butiksägare och anställda känner, påverkar våldet hela samhället och riskerar leda till såväl färre jobb som eskalerande butiksdöd.

Både du och jag finner det oaccep­tabelt att bli hotade eller misshandlade. Det vore otänkbart att var tredje svensk skulle ha utsatts för det under den senaste veckan, åtminstone utan att det ledde till skarpa politiska svar. Omgående. Att verkligheten ser ut så för landets butiksägare och personal måste bli en väckarklocka och leda till skarpa politiska beslut och samverkan mellan kommun, polis och näringsliv.

Det vore en julklapp, ett nyårslöfte eller bara vanlig anständighet.

Jakob Stenberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna