Sjukintyg som vaccin

Arbetsdomstolen och SKL tyckte inte att lagändringen 2008 behövdes. Andra välkomnade den. Facken var emot. Läkare ser det än i dag som en lågt prioriterad uppgift.

Frågan om förstadagsintyg kan tyckas liten - en dom i AD - men den är återkommande till Lag & Avtals redaktion: har jag som arbetsgivare rätt att begära förstadagsintyg, måste jag som anställd köa på vårdcentralen i stället för att stanna hemma och kurera förkylningen, måste vården utfärda intygen?

Vad var syftet med intyget och uppnåddes det? Vår reporter Karin Nilsson har undersökt. Svaren är inte tydliga.

Klart är att det väcker känslor. Det handlar inte bara om att bevisa sjukdom, det rör känslor om makt och värde.

Fusk! Det var ett populärt ord i budgetpropositionen 2006/07. Krafttag mot fusk! var ett av Alliansregeringens stridsrop, och fuskarna ansågs gilla sjukförsäkringen. 32 gånger nämns ordet i den 268-sidiga luntan. Ett decennium senare, propositionen 2016/17, nämns fusk hälften så många gånger i den nu 949-sidiga volymen, och då kopplat till skattefusk.

Regeringen framhöll också intygets omsorgsfunktion, unge­fär som att undvika första blosset: en sjukskrivningsdag kan vara första steget mot utanförskap.

Nu, när sjukskrivningskurvorna skrämmer och spöket heter psykisk ohälsa, landar diskussionen inte enbart i individen, utan även i arbetsmiljön. Samhället skulle pusta ut om det räckte med förstadags­intyg som bot.

I ett avseende är alla som Karin Nilsson har talat med överens: intyget fyller en funktion när det handlar om missbruk som alkoholism. Attityden är avgörande: kravet på intyg från arbetsgivaren ses inte som jakt på en person, utan - även för anhöriga - som en väg till hjälp.

Annars framhålls helt enkelt samtal som en bättre lösning.