Arbetsmiljön en het fråga i avtalsrörelsen

Dödsolyckorna var fler i fjol än tidigare år, och på en tioårsperiod har sjukskrivningarna fördubblats bland privata tjänstemän. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket och fackförbundet Unionen.

– Arbetsmiljölagen räcker inte. Jag tror att alltmer arbetsmiljörelaterade skyldigheter kommer in i kollektivavtalen, säger Tommy Andersson, enhets­chef för avtalsfrågor på LO, som övergripande samordnar avtalsrörelsen för hela LO-kollektivet.

Han är en av dem som tror att arbets­miljö­frågorna blir högaktuella i avtalsrörelsen 2020, som drar i gång nu i höst. Redan i dag finns arbetsmiljöavtal eller samverkansavtal, men enligt Tommy Andersson kan de komma att omförhandlas och bli mer stringenta.

– Arbetsmiljöfrågorna ligger väldigt högt prioriterade. Jag tror att förbunden flyttar fram sina positioner, säger han och hänvisar bland annat till den dystra statistiken.

Tommy Andersson ger ett konkret exempel på en fråga som han tror blir stor:

– En fråga som varit med länge är allas rätt till kvalificerad företags­hälso­vård.

Häng med från starten - Lag & Avtal bevakar avtalsrörelsen: Beställ nyhetsbrevet här

Avtalsrörelsen omfattar cirka 500 kollektivavtal som alla löper ut nästa år. Industriavtalet löper ut först, i slutet av mars nästa år. Den 20 december växlar parterna krav och förberedelsearbetet är i full gång.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, vill inte ta ställning till om arbetsmiljöfrågorna får en större betydelse i avtalsrörelsen jämfört med tidigare år. Han menar att arbetsmiljöfrågorna alltid är viktiga för IF Metall. Han tror dock, liksom Tommy Andersson, att frågan om före­tags­hälsovård blir viktig.

På andra sidan förhandlingsbordet, mittemot IF Metall, kommer Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf att sitta. Han anser att arbetsmiljöfrågorna är viktiga, men att de inte hör hemma i avtalsrörelsen. Han tror dock att frågor som angränsar till arbetsmiljö kan komma upp, till exem­pel frågor om arbetstid.

– Arbetsmiljön är samverkansfrågor, inte bryta arm-frågor, säger han.

Per Widolf anser att arbetsmiljö­lagen och föreskrifterna är tillräckliga och att ytterligare skrivelser i kollektivavtalet inte gör någon skillnad på arbetsplatsen.

– Vad som behövs är snarare inskärpandet av en bättre säkerhetskultur.

Den psykosociala arbetsmiljön blir krutdurken i avtalsrörelsen. Det sa Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius till Lag & Avtal i maj.

Hon lyfter fram att förbundet har många medlemmar som jobbar alldeles för mycket och för länge: nivån motsvarar 5 000 ingenjörer i övertid.

– Vi har skyddsregler i kollektivavtalen som försvinner i samband med att medlemmar förhandlar bort sin rätt till övertidsersättning, säger hon.

Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, anser att arbetsmiljön bubblar upp på ett tydligare sätt än i tidigare avtalsrörelser.

”Arbetstidsfrågan står på högkant”, skriver hon i ett mejl till Lag & Avtal. Hon tillägger att ”arbetstidsfrågan är stor framför allt inom vård och omsorg”. Problemen rör schemaläggning, till exempel delade turer, tät helgtjänstgöring och många arbetspass utan tillräcklig återhämtning. Frågan regleras redan i dag i avtal. Men för att få bort ohälsosam arbetstidsförläggning kan delar av avtalet behövas skärpas, anser Lenita Granlund.

– Jag utesluter inte att det måste till ett bättre skydd och bättre regleringar i kollektivavtalen.

Kommunals motparter, Sobona och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har båda avböjt att svara på frågor om vilken betydelse arbetsmiljön får i avtalsrörelsen.

”Vi är i ett förberedelseskede och bereder förhandlingarna med vår ledning och våra medlemmar”, skriver förhandlingschef Niclas Lindahl på SKL i ett mejl.

Anna Falck är förhandlingschef på Arbetsgivarverket, organisationen för arbetsgivare inom den statliga sektorn, vars avtal löper ut bland de sista nästa höst. Parterna växlar krav först i juni nästa år. Hon vill inte före­gripa förhandlingarna, och påpekar att parterna växlar yrkanden efter att industriavtalet är på plats. Enligt henne påverkar flera faktorer vilken betydelse arbetsmiljöfrågorna får, till exempel partsrådets löpande arbete inom frågor som rör till exempel hållbart arbetsliv.

Ett av de fackförbund som redan har konkreta skrivelser kring arbetsmiljö i flera av sina kollektivavtal är Ledarna, som organiserar chefer.

I mer än hälften av avtalen inom den privata sektorn finns bestämmelser om att chefen och dennes chef i samband med löneprocessen ska föra dialog kring chefens förutsättningar att utföra sitt jobb.

Helena Hedlund, förhandlingschef på Ledarna, anser att avtalsrörelsen är ytterligare en arena för att lyfta arbets­miljö­frågor.

– Kollektivavtalen är det viktigaste regleringsinstrumentet på arbetsplatserna. Skrivelser i kollektivavtalen ger frågorna en annan status, konstaterar hon.

Hon lyfter bland annat fram den senaste arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som ställer en hel del krav på chefer, samtidigt som den inte anger vad cheferna behöver för att klara av kraven.

– Det handlar om att i avtalen komplettera den lagstiftning som finns.