Avtalsrörelsen

Brandmännen: SKL satte oss i en gisslansituation

Brandmännens riksförbund har 7 500 deltidsbrandmän bland sina medlemmar, som är cirka 9 000 totalt. Sammanlagt finns runt 10 000 deltidsbrandmän i Sverige. ”De är Sveriges ryggrad”, säger Magnus Sjöholm, BRF. Foto: Jörgen Appelgren
Det första Rib-avtalet från 1946.
Niclas Lindahl, SKL, är förvånad över de starka reaktionerna på avtalet. Foto: Thomas Carlgren

Brott mot fredsplikt. Det nya avtalet för räddningspersonal i beredskap har mött massiva protester. – Deltidsbrandmän säger dessvärre upp sig över hela Sverige, säger Magnus Sjöholm, central ombudsman på Brandmännens riksförbund, BRF.

Publicerad

Motparten SKL stämmer nu BRF inför Arbetsdomstolen för brott mot fredsplikten.

BRF tecknade avtalet med arbets­givarorganisationen SKL första gången redan 1946.

– Sedan har Kommunal och Vision också över tid gjort en framställan om att vilja teckna avtalet. Och det har SKL gått med på, säger Magnus ­Sjöholm.

Förhandlingarna om det nya avtalet, Rib (Räddningspersonal i beredskap) 17, startade i september.

– Då förhandlade vi enskilt med ­arbetsgivarna på förmiddagen. De andra två förbunden förhandlade på eftermiddagarna. I oktober blev vi kallade till arbetsgivaren en sen kväll. Då fick vi veta att de andra två hade fått ta ställning till ett avtals­förslag. När vi inte kunde godkänna det fick vi höra att Kommunal och Vision redan hade godkänt det. SKL var inte intresserade av något motbud från oss. Det blev en gisslansituation, säger Magnus Sjöholm.

Förbundsstyrelsen för BRF kal­lades samman dagen efter och beslutade att förbundet skulle kräva fortsatt förhandling. Förbundet vände sig då till Medlingsinstitutet för att tvinga motparten tillbaka till förhandlingsbordet, enligt Magnus Sjöholm.

Då ska BRF inte ha fått någon möjlig­het att förhandla om ersättningsnivåerna.

När det nya Rib-avtalet undertecknats utlöstes en våg av protester och uppsägningar på många brandstationer. BRF är kritiskt till att tidigare ­ersättningar helt försvunnit ur avtalet.

Enligt Magnus Sjöholm kan deltidsbrandmän – som nästan uteslutande åker på larm under kvällar, helger och nätter – förlora upp till 30 procent av lönen.

– En deltidsbrandman som lämnar byn där brandstationen ligger dagtid för att åka till sitt ordinarie jobb kan bara åka på larm på kvällar, nätter och helger. Det är just där det tagits bort en väldigt stor del av ersättningen. Avtalet har konstruerats om, vilket innebär att ersättning betalas ut per timme. Ersättningen för beredskap under semestertid har gjorts om och biltillägget strukits.

Magnus Sjöholm varnar för att missnöjet leder till ett lapptäcke av lokala avtal över hela landet.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL, är förvånad över uppståndelsen eftersom inga sänkningar av avtalsvärdet gjorts.

– Ob-tillägget, biltillägget och ­semesterskadeståndet har omfördelats. Detta för att kunna höja grundersättningarna för att ligga i beredskap och ersättningarna för att åka på larm, oavsett när på dygnet de inträffar. Men ja, de som företrädesvis har sin beredskap förlagd till helger, kvällar och nätter kan få en lägre ersättning. För att mjuklanda i dessa förändringar har vi därför infört en avtrappningsregel.

Niclas Lindahl tillbakavisar att SKL skulle ha gjort en överenskommelse med Kommunal och Vision och sedan bara ställt BRF inför faktum.

– Vi lade ett bud som Kommunal och Vision tackade ja till och BRF sa nej till. Sedan fortsatte förhandlingarna. Nu ser avtalet lika ut med alla våra tre motparter. Det är beklagligt att BRF inte gett en fullt korrekt beskrivning av innehållet. Det har föranlett missnöje. Det hade kunnat vara annorlunda om BRF stått upp för avtalet de har skrivit på.

SKL och Pacta har stämt BRF inför Arbetsdomstolen för brott mot fredsplikten. Arbetsgivarna hävdar att förbundet uppmanat medlemmar till massuppsägningar och att det är en otillåten stridsåtgärd när det finns ett gällande avtal.

Brandmännens riksförbund förnekar att det uppmanat till upp­sägningar.

– Vi beklagar att deltidsbrandmännen säger upp sig, säger Magnus Sjöholm.

Så skiljer sig avtalen åt

RIB 15

Beredskap 168 timmar/ I vecka: 4 006 kronor

Övning: 2,5 timme: 390 kronor.

Larm första timmen gånger två: 478 kronor.

Larm följande timmar: 156 kronor.

OB-tillägg första timmen larm gånger ett: 119,50 kronor.

 

RIB 17

Beredskap 168 timmar/ I vecka: 4 384 kronor.

Övning: 2,5 timme: 407,75 kronor.

Larm första timmen gånger två: 570,85 kronor.

Larm följande timmar: 228,40 kronor.

OB-tillägg första timmen larm gånger ett: 0 kronor.

Normalt fullgörs 17 beredskapsveckor per år, vilket motsvarar 168 timmar. För genomsnittlig beredskap, övning och larmutryckning enligt ovan innebär det för Rib 15 en ersättning på 87 542 kronor. I Rib 17 ersätts motsvarande tjänstgöring med 95 047 kronor på ett år.

Det som försvunnit ur avtalet är ob-ersättningarna, biltillägget och semesterskadeståndet.

Källa: SKL