Avtalsrörelsen
Bristen på lärare blir avtalsfråga
Lärarbristen är den stora frågan när lärarnas avtal nu ska förhandlas, skriver Arbetet. Runt 200 000 lärare i de kommunala skolorna påverkas av bristen. Lärarfacken pekar ut höjda löner och mindre arbetsbelastning som en möjlig lösning.
Annons
Lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund anser, enligt Arbetet, att lärarna betalar ett stort pris för lärarbristen. Lärare utan behörighet har anställts som gett lärarna mer att göra. I förskolan har barngrupperna blivit större medan personalstyrkorna minskat.
Avtalet som slöts 2012 var siffersatt de två första åren, men därefter har de saknat siffror som angett löneökningarnas storlek. Så ska även det nya avtalet se ut. Men hur kollektivavtalen ska kunna lösa problemen är inte klarlagt, skriver Arbetet. De tre statliga miljarderna som lärarna fick 2016 gjort löneskillnaderna större, enligt tidningen.
SKL har räknat ut att lärarna fick 15 miljarder extra utöver märket 2010-2016, utöver de statliga miljarderna.
Arbetsgivarorganisationens bild är att majoriteten av lärarna vill ha individuell lönesättning.
Det tillbakavisar både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i Arbetet. Lärarfacken har sett många fall där det uppstått konfliktskapande löneskillnader, där erfarna lärare fått mindre betalt än yngre kolleger.
