Camilla Frankelius: Märket blir både golv och tak

2017-08-24 00:00 Calle von Scheele  

Arbetsgivarna låser fast sig vid märket på ett felaktigt sätt, hävdar Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer. – Vi får inte ut tillräckligt lokalt.

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius tycker att låsningen till märket har blivit för rigid. Märket fungerar nu både som golv och tak i förhandlingarna på bransch- eller företagsnivå. Men förbundets kollektivavtal säger något annat. De har regler för den lokala löneprocessen, som att parterna ska väga in lokala ekonomiska förhållanden.

– Vi tycker inte att vi får ut tillräckligt mycket lokalt. Arbetsgivarna använder märket fel. Oavsett företagets ekonomiska bärighet höjer man lönerna med endast 2 procent.

– Arbetsgivarna har varit tydliga med att de vill ha lokal lönebildning, men den är noll. När två procent både är tak och golv existerar inte någon lokal lönebildning. Vår möjlighet att sätta emot är att tala med arbetsgivarna lokalt och centralt.

Hur agerar Almega, som tydligt förespråkar decentraliserad lönebildning?

– Det fungerar lika dåligt där. Det kanske till och med är värre utanför industrisektorn.

Hur fungerar normeringen i offentlig sektor där ni har avtal utan siffror?

– Normeringen slår till där också och arbetsgivarna går strikt efter märket. Vi tycker att alla ska ta hänsyn till märket, men de lokala förhållandena måste få spela in mycket mer än vad de gör. Beroende på generationsskiften i offentlig sektor kan vi möjligen se ett lite bättre utfall på lönerna, men det kunde vara bättre med tanke på situationen. Om man är ingenjör är lönen lägre i offentlig än privat sektor.

Vilket hot ser du mot industriavtalet?

– Att vi inte lyckas försvara det och märket blir för hårt styrande. Då kommer kanske industrins normering inte att fungera.

Finns industriavtalet kvar om 20 år?

– Ja, eftersom det inte finns några alternativ blir det nog så.

Läs mer

Från röra till reda – tio år med industriavtalet av Bengt Rolfer (Facken inom industrin och Premiss förlag). I boken ger företrädare för fack och arbetsgivare sin syn på industriavtalets tio första år.

Evigt ung svensk modell, text Bosse Andersson (Medlingsinstitutet). Ett 20-tal personer berättar om tiden före och med industriavtalet.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna