Avtalsrörelsen

Jonas Wallin: ”Vi måste täppa till luckorna i Las”

Jonas Wallin. Foto: Jörgen Appelgren

Jonas Wallin, ordförande för Elektrikerna, dömer ut årets avtalsrörelse, men han har lösningar för hur de kommande ska bli bättre. Och om luckorna i Las täpps till, då blir han riktigt nöjd.

Publicerad

Grattis till att ni lyckade smita förbi industrins märke!

– Jaha, tackar så mycket. Men det var ju väldigt knappt, om man ska vara ärlig. Vi har en högre grundlön som ger oss ett högre påslag i kronor.

Ni har redan högst löner inom LO-kollektivet. Hur kommer sig detta?

– Vi har ett ansvarsfullt och teoretiskt krävande arbete. Det är rimligt att vi ligger högst. Dess­utom har vi varit aktiva som fackförbund.

Så ni är nöjda med årets avtalsrörelse, ni ökar försprånget till de lägst avlönade.

– Nä, årets avtalsrörelse har varit riktigt usel. Vi fick ett halvknackigt avtal med 740 kronor, Kommunal är nöjda med sitt på 650 kronor. Klyftorna ökar, så här kan det inte fortsätta.

Om kommunalarna fått en tusenlapp och ni fått nöja er med 740 kronor? Hade det fortfarande varit en usel avtalsrörelse?

– Då hade vi rört oss i rätt riktning.

Så vad ska de lägst avlönade inom LO göra för att närma sig er?

– Kommunerna har ingen ekonomisk beredskap för att klara den lönehöjning som krävs. De måste få klart för sig att lönerna ska höjas ordentligt inom en längre tidsperiod, och om de inte klarar detta, då blir det en strejk som heter duga. Vår nuvarande strategi är att alla ska ha lite taskigt betalt.

Hur är det egentligen med sammanhållningen inom LO?

– Du kan ju jämföra med Svenskt Närings­liv. Gamla Sovjetledare skulle gråta av avund, så centralstyrda som de är.

Vill du ta över hela LO?

– Nä, jag fick frågan om att bli ny LO-ordförande men hoppas på Tobias Baudin från Kommunal. Själv trivs jag utmärkt med att företräda elektrikerna.

Är elektriker fortfarande ett bra yrke?

– Absolut, man får styra arbetsdagen efter eget huvud. Dessutom finns det hyggligt med jobb. Nästan alla ungdomar som gått elprogrammet får en anställning.

Men det är mycket jobb med armarna ovanför axlarna. Hur länge håller en elektriker?

– Axlar och nacke tar slut vid 55. Sedan måste man göra något annat, kanske bli vaktmästare eller arbetsledare. Bara en procent av våra medlemmar jobbar som elektriker när de fyller 65.

Vad har du för lösning?

– En hel del, till exempel att ställa hårdare krav på konstruktörerna. En kopplingsdosa behöver inte sitta uppe i taket, den kan placeras 20 centimeter längre ner.

Bara en procent av elektrikerna är kvinnor. Är det viktigt att de blir fler?

– Självklart, en grupp fungerar bäst om det finns olika tycke och smak.

Vad har ni för strategi?

– Vi måste sluta fokusera på det tekniska med yrket, i stället ska vi berätta om de praktiska fördelarna, som att elektriciteten kan lysa upp dunkla bostadsområden. Vi skapar upplevelser.

Arbetsrätten då, är du nöjd med de nu­varande reglerna?

– Nej, det har blivit alldeles för lätt för de stora arbetsgivarna att runda Las. Exemp­len är många.

Nämn ett.

– Säg att du driver verksamhet på flera orter, till exempel i Västerås och i Strängnäs, då kan du lägga ner hela verksamheten i Strängnäs. Under återanställningsrätten använder du bara personal från Västerås, sedan startar du upp verksamheten igen med nytt folk i Strängnäs. Sådant ser vi alltför ofta. Luckorna i Las måste täppas till.

Har du missat något av chefredaktör Lennart Kriisas möten med makthavarna? Här hittar du dem samlat!

Född: 1967

Familj: Fru och två döttrar, 19 och 22

Bor: Villa i Nyköping

Bakgrund: Klubbordförande på Elajo AB i Nyköping, 1999 anställd av förbundet som ombudsman, 2003 förste vice ordförande, 2009 ordförande i Elektrikerförbundet

Okänd talang: Speedwayförare