Avtalsrörelsen

”Lönedumpning existerar inte”

”Jag kände mig rätt matchad när jag fick den här posten på Bemanningsföretagen”, säger Ann-Kari Edenius, ny förbundsdirektör, som i höst ska ut prya i några av bemanningsföretagen. Cirka 97 procent av alla bemanningsanställda täcks av kollektivavtal, framhåller hon. Foto: Jörgen Appelgren
Lag & Avtals reporter Lena Gunnars ställer Anna-Kari-Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, mot väggen. Foto: Jörgen Appelgren

MOT VÄGGEN. Ann-Kari Edenius, ny förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, anser att kollektivavtalen är det viktigaste för branschen – de säkerställer att bemanningsanställda inte diskrimineras.

Publicerad

Ann-Kari Edenius tar över som förbunds­direktör på Bemanningsföretagen efter Henrik Bäckström. När Lag & Avtal träffar henne har hon bara varit två veckor på sin nya post. Under armen bär hon en stor hög papper med fakta om verksamheten. Nu närmast tänker hon läsa in sig på bemanningsdirektivet.

Hur har du hamnat hos Bemanningsföretagen?

– Jag blev rekryterad hit från Ratio där jag var vice vd. Där kom jag i kontakt med avtalsfrågor, och just kompetensförsörjning var det största forskningsområdet där.

Har du själv varit bemanningsanställd?

– Ja, jag var lärarvikarie när jag var ung, springvikarie som blev uppringd på morgonen. Sedan har jag som egenföretagare varit konsult i många år, det är en liknande arbetssituation.

Trivdes du som konsult?

– Ja. Flera av våra medlemsundersökningar visar att de bemanningsanställda ser att fördelarna är friheten att kunna jobba när de vill och att de får prova på olika saker. Det var ungefär så jag också uppfattade tillvaron då.

Hur många medlemmar har ni?

– 567 stycken.

Hur tänker du om de bemanningsföretag ni inte har som medlemmar?

– Jag hoppas att de vill bli medlemmar. Det är en klar konkurrensfördel för dem. Då visar de att de har kollektivavtal och ordning på sin ekonomi.

Hur ser du på risken att bemanningsanställda blir utnyttjade hos kundföretagen?

– De bemanningsanställda täcks av kollektivavtal och har samma villkor som andra. Våra undersökningar visar att det verkar fungera till allas belåtenhet. Åtta av tio är mycket nöjda med sin anställning. Det är ett väldigt gott betyg.

Men hur kan man säkerställa att de inte får sämre villkor än övriga på kundföretaget?

– Givetvis genom att se till att ha kollektivavtal. Bemanningsdirektivet är jätteviktigt. Det slår fast att de ska ha tillgång till samma förmåner som uppdragsgivarens egna anställda. Man får inte diskriminera bemanningspersonal.

Men om du som bemanningsanställd kommer med kritik mot kundföretaget är du väl i en svagare position jämfört med företagets egna anställda?

– Jag vet inte om jag håller med. Du har ditt uppdrag och en fast anställning i botten. Om du skulle göra dig omöjlig i uppdraget har du ju fortfarande kvar din fasta anställning hos bemanningsföretaget.

Kan du se något negativt med att vara bemanningsanställd?

– Det skulle väl vara om en bemanningsanställd vill ha en fastare anknytning till en viss arbetsplats men har svårt att få en annan form av anställning än som konsult.

Skulle du kunna tänka dig att byta sida till fackets?

– Det kan jag nog. Om jag är välkommen.

Vad har ni bidragit till när det gäller anställningstryggheten?

– Kollektivavtalen är det absolut viktigaste. Det är trygga anställningar med ordnade arbetsförhållanden där man lyder under samma lagar och regler som alla andra. Samma löner ska sättas som avtalen i övrigt har.

Vilka blir era viktigaste frågor i kommande avtalsrörelse?

– Tillsammans med våra motparter har vi bildat arbetsgrupper som nu drar i gång. Jag känner särskilt mycket för integrationsfrågorna. Hur vi snabbare ska få nyanlända, eller människor som varit i Sverige ett tag, i jobb. Bemanningsföretagen står ofta för den första viktiga raden i ungas och nyanländas cv:n. Om våra omställningsföretag får möjlighet kan de snabbare hjälpa till att validera kunskaper och kompetenser som nyanlända har med sig.

Ni säger att invandrare och unga lättare kan få jobb genom bemanningsföretagen, gäller det även funktionshindrade?

– Absolut. Man matchar människor mot arbetsgivare med moderna verktyg. Det är en sluten process där du inte vet någonting om ålder, kön eller annan bakgrund. Den som är bäst lämpad väljs ut.

Hur kontrollerar ni att alla era auktoriserade företag fortsätter leva upp till kraven?

– För att bli medlem måste du kunna visa åtminstone ett års verksamhet med bokslut eller en revisionsrapport. Du åker ut om du inte uppfyller alla våra krav. Det görs årliga revisioner, där auktorisationen måste förnyas.

Hur ofta utesluts någon?

– I stort sett varje gång auktorisationsnämnden sammanträder utesluts någon. Då handlar det oftast om att de inte har haft alla papper i ordning.

Anser du att ni bidrar till lönedumpning?

– Då säger jag GFL, genomsnittligt förtjänstläge. Det är kollektivavtalsbestämt. Därför existerar ingen lönedumpning.

Var i den svenska modellen anser du att man hittar Bemanningsföretagen?

– Vi är en fullvärdig medlem i den svenska modellen. Vi ser oss som jämbördiga tillsammans med våra motparter, arbetsgivare och andra parter.

Ann-Kari Edenius väljer tre

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: Gift och har två barn.

Utanför jobbet: Natur, båtliv, trädgård och läsning och så försöker jag klämma in några träningstimmar i veckan.

Bakgrund: Vice vd på näringslivets forsknings­institut Ratio, regionchef på Eon i Stockholm, egenföretagare med konsultverksamhet, kommunikationsdirektör på Alstom Transport i Norden, pressekreterare hos Carl Bildt.

☐ Svampplockning

☑ Älgjakt

☑ Fast arbetsplats

☐ Mobil arbetsplats

☐ Friskvårdstimme

☑ Friskvårdsbidrag