”Märket är en konservator av löneskillnader”

2017-12-14 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Fackförbundet Kommunal anklagas för att ha uppfört sig maffialikt i förhandlingarna med Vårdföretagarna om det nya assistansavtalet. Här berättar förbundets avtalssekreterare, Lenita Granlund, hur hon ser på den saken.

När förhandlingarna om ett nytt assistansavtal för privat anställda personliga assistenter brutit samman och medlarna gett upp, deklarerade Kommunal att förbundet var berett att i stället förhandla med företag för företag i branschen.

Er motpart, Inga-Kari Fryklund, förbunds­direktör på Vårdföretagarna, anser att ni då uppförde er maffialikt. Kommentar?

– Jag känner mig inte som en maffiamoder. De här förhandlingarna är alltid svåra eftersom de är så nära kopplade till att finansiering kommer från staten. Men vi kan inte dumpa löneökningar bara för att företagen säger sig sakna pengar till sådana.

Er motpart vill ha ett annat upplägg än den svenska modellen just i dessa förhandlingar, eftersom arbetsgivarnas inkomster är så beroende av staten – vad tycker du?

– Att systemet måste synkas ihop med den svenska modellen kring löner och andra villkorsfrågor som man vill förbättra i avtalet.

Du håller alltså med om att det nuvarande upplägget matchar dåligt med svenska modellen på detta område?

– Hittills har vi sett att uppräkningen av assistansersättningen räckt till löneökningar och att det finns lönsamhet i företagen. Men på sikt kanske detta blir ohållbart. Ersättningen som den har höjts hittills räcker troligen inte framgent för att höja lönerna enligt märket. Då får politiken ta ställning. Kanske ska inte privata företag bedriva denna verksamhet om de saknar pengar till löner och anställningsvillkor.

Läs också:

Läs mer: Vårdföretagarna: "Kommunal körde med maffiametoder"

Vilken lösning kan du se?

– Vi har partsgemensamt bestämt att vi ska ta fram en idé om hur en modell med följsamhet utifrån löneökningar och annat kan se ut. Det ska vi återkomma till under denna avtalsperiod.

Vad anser du om att 6F utreder alternativ till märket?

– Det ska bli intressant att se vad utredningen kommer fram till.

Är märket överspelat när så många ändå lägger sig över det?

– Märket är en skapare av ordning och reda på arbetsmarknaden. Baksidan är att det är konservatorn av löneskillnaderna. Knäpp upp några knappar åtminstone. Vi har lyckats knäppa upp en knapp när vi fick igenom under­sköterskesatsningen. Men sedan det nya industriavtalet slöts har det varit väldigt stumt och hårt. Det måste lättas upp igen.

Ni är kritiska till regeringens förslag om höjd pensionsålder, varför?

– På sikt måste vi jobba längre eftersom vi lever längre. Men att säga till våra medlemmar att pensionsåldern ska höjas när de knappt orkar jobba till 65 är ett bekymmer. Arbets­givarna måste skapa hälsa hos dem som gör att de orkar längre. Det handlar om arbetsmiljön, bemanning, hur arbetet organiseras, att det finns tillräckligt många utbildade på arbetsplatsen och en lägstanivå på utbildning.

Har ni motparterna med er på det?

– Ja, det känner vi. SKL är väldigt tuffa mot kommunerna också. I vår avsiktsförklaring om ohälsan som vi gjort med SKL är förbättrat arbetsmiljöarbete en viktig del. Och vi har tillsammans bildat föreningen Sunt Arbetsliv. Det finns mycket tankar och arbete mellan oss centrala parter. Men vi måste se till att det händer där ute också.

Varför ställde ni upp på att införa etableringsanställningar?

– Det är viktigt att nyanlända kommer i jobb, att de får utbildning och lär sig svenska språket och att det leder till riktiga, fasta anställningar. Vi krävde att ersättningen skulle motsvara lägstalönen i kollektivavtalet och att det skulle vara kollektivavtalade arbetsplatser. Hur pengarna kommer till den enskilde är inte så viktigt.

Hur ser du på att Transport, GS-facket och Byggnads ställde sig utanför överenskommelsen?

– Det är upp till dem. De har andra strukturer som de tycker fungerar.

Två år har gått sedan skandalen i Kommunal, då det bland annat avslöjades att förbundet spekulerat bort stora belopp på krogverksamhet. Har medlemmarna ni förlorade återvänt?

– Ja, en del av dem har säkert gjort det. Hela det här året har vi haft en stor medlemsdialog där vi pratat om vad vi behöver göra. 46 projekt pågår just nu och finns listade på vår hemsida. Vi har gjort en hel del förändringar i organisationen kring policyer och regelverk de senaste två åren. Nu är vi på rätt väg.

Under #metoo-rörelsen har både fackets kvinnor och vårdanställda vittnat om sexuella trakasserier. Har du själv blivit utsatt för sexuella trakasserier på jobbet någon gång?

– Ja, när jag jobbade inom vården.

Ser du några långsiktiga effekter av #metoo-rörelsen, i förhandlingsrummet?

– Ja. Det handlar om hur man ser på kvinnor i samhället, hur kvinnors arbete värderas. Jag hoppas att #metoo förändrar de värderingarna i grunden.

”Myser med barnbarnen”

Namn: Lenita Granlund.

Ålder: 55 år.

Familj: Ja.

Bor: I Köping.

Gör: Avtalssekreterare på Kommunal.

Bakgrund: Har jobbat som undersköterska i Köping på sjukhuset och i Köpings kommun. På 1980-talet inom landstinget i Skåne och några år senare på Eskilstuna sjukhus på ortopeden. Sedan tillbaka i Köping igen.

Utanför jobbet: ”Jag är hemma i Köping och myser med de två barnbarnen.”

Lenita Granlund väljer tre

☑ Friskvårdstimme - ☐ Kulturtimme

☐ Kortare arbetstid - ☑ Högre lön

☑ Julgröt - ☐ Havregrynsgröt

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna