Mia Ahlberg: ”Status måste kopplas till löneutveckling”

2019-01-22 12:50 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Maria ”Mia” Ahlberg, ordförande för Barnmorskeförbundet, startar året med att ladda inför kommande avtalsrörelse – den första sedan Barnmorskeförbundet brutit sig loss från Vårdförbundet för att vara med i SRAT.

Den 1 januari blev Barnmorskeförbundet en självständig facklig professionsförening inom SRAT, fackförbundet för akademiker i samhällsbärande yrken.

Mia Ahlberg har nu dagliga kontakter med förbundet, som har bråttom att sätta sig in i barnmorskornas avtal inför kommande avtalsrörelse.

En del barnmorskor anser att det är fel att gå ur Vårdförbundet med tanke på läget i vården och pekar på att det tar lång tid att bygga upp en ny facklig organisation – håller du med?

– Nej, en av anledningarna till att det var rätt nu är att vi är så etablerade. Vi har vunnit gehör hos politiker, arbetsgivare, SKL och hos våra viktigaste samarbetsorganisationer.

Varför ansluter ni er till SRAT?

– Vi gillar hur de vill arbeta med att lyfta de samhällsbärande funktionerna. Vi uppskattar också att de gör det utifrån kompetens och kunskap och att det är professionsorganisationerna som frontar utåt och sätter frågorna. Något som också varit helt avgörande är att SRAT har en mycket välfungerande organisation med lång erfarenhet.

Vad händer om bara ett fåtal barnmorskor ansluter sig?

– Vi behöver få ett visst antal medlemmar. Men vi har tid på oss och har en plan för det. Ju snabbare barnmorskorna kommer, desto bättre. Också för att vi ska ha några att förhandla för.

Läs mer: Abortvägrande barnmorska förlorade i AD

Hur ska ni få folk att engagera sig?

– Vi måste kunna motivera varför och erbjuda en organisation där man känner samhörighet och lär av varandra. Det har vi redan byggt upp under lång tid. När beslutet väl är taget ser vi nu att det finns ett jättestort engagemang.

Finns det risk för splittring om en del väljer att vara kvar i Vårdförbundet?

– Absolut. Vi har pratat med vår motsvarighet i Norge, där det finns ett sjuksköterskeförbund och ett barnmorskeförbund. Där har det blivit en splittring. Men vår inställning till Sveriges barnmorskor är att man får välja vilken organisation man är med i och vi har alltid varit öppna för samarbete och god kommunikation.

Arbetsdomstolen avgjorde i ett mål att en barnmorska inte hade rätt att avstå från att utföra aborter med hänvisning till sin inre övertygelse. Domen har överklagats till EU-domstolen. Vad tror du om utslaget?

– Det är osäkert om målet ens tas upp. Men visst är jag orolig. Det finns många krafter i samhället i dag som vill inskränka kvinnors rättigheter. Vi har tagit ett aktivt beslut att om du utbildar dig till barnmorska så ingår abortvård. Det är oroväckande vad som hänt i Norge. Där har man börjat förhandla om det här.

Barnmorskans ombud i AD hävdar att det i Norge fungerar bra med samvetsklausuler i anställningskontrakten. Vad är din bild?

– Att det visst är problem. Kvinnor i Norge beskriver att de inte fått tillgång till vård lika enkelt som man får i Sverige. De har behövt vända sig till andra vårdgivare i en del fall. Redan där är ju brottet begånget, att du som kvinna blir ifrågasatt på det viset.

Kan barnmorskor som väljer att gå med i ert förbund räkna med att få fortsätta ha arbetstidsförkortning enligt de lokala överenskommelserna?

– Det finns en oro om att de som går till oss kommer att få jobba 40 timmar i veckan igen. Det stämmer inte. Vi får signaler från arbetsgivarna att de inte vill skilja på barnmorskor som jobbar i samma verksamhet, oavsett facklig tillhörighet.

Ni har tagit fram en ny kompetensbeskrivning för den svenska legitimerade barn­morskan. Varför?

– Även bland barnmorskor finns en massa olika specialiteter. Vi behöver bygga upp en kompetensbeskrivning för alla dem. Det är ett stort arbete att göra framöver, nu när vi har möjlighet att samarbeta med ett fackförbund som är bra på att koppla avtal och löneförhandlingar till kompetens.

Ni vill att barnmorskans kompetens ska tas tillvara mer även i den postnatala vården, det vill säga efter födseln – vill ni mota bort barnläkarna här?

– Absolut inte. Barnuppföljningen efter förlossningen är väldigt bra i Sverige. Däremot har det kommit fram i och med regeringens satsning på kvinnors hälsa att eftervården för kvinnor är undermålig. Det har barnmorskor länge pratat om och det har visat sig stämma.

Är ett syfte med det nya förbundet att höja barnmorskans status?

– Först blir du sjuksköterska och sedan vidare­utbildar du dig till barnmorska, ett nytt yrke. Men inte så sällan måste du gå ner i lön när du blir barnmorska. Vår status är bra, men den måste kopplas till löneutvecklingen, inte till att det är ett bristyrke i vissa delar av landet och inte i andra.

”Jobbar på identiteten som kulturtant”

Namn: Mia Ahlberg.

Ålder: 48 år.

Gör: Ordförande för Barnmorskeförbundet.

Familj: Fyra döttrar, särbo och två bonusbarn.

Bakgrund: ”Legitimerad sjuk­sköterska, vidareutbildade mig till onkologsjuksköterska och sedan till barnmorska. Jobbade på Södersjukhuset i många år. Blev doktorand och började jobba på barnmorske­utbildningen. Disputerade och har sedan dess en tredelad tjänst där jag är ordförande i Barnmorske­förbundet, forskare och jobbar på Karolinska sjukhuset med omvårdnadsutveckling för gravida och födande.”

Utanför jobbet: ”Jag är med mina barn och familj. Åker gärna till min stuga i Roslagen. Sedan jobbar jag hårt på min identitet som kulturtant.”

Mia Ahlberg väljer tre

☐ Manligt p-piller - ☑ Sterilisering

☑ Långfärdsskridskor - ☐ Slalom

☐ Sjukhusserier - ☑ Deckarserier

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna