Niklas Hjert, Unionen: Politiker hotar den svenska modellen

2017-08-24 00:00 Calle von Scheele  

Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen, men numera bjuder partierna över varandra i hur de ska höja lönerna för olika grupper inom offentlig sektor. De hotar därmed den svenska förhandlingsmodellen, säger Niklas Hjert, förhandlingschef i Unionen.

Om politikerna lägger sig i lönebildningen alltför mycket är det ett hot mot industrins normerande roll, konstaterar Niklas Hjert, som leder förhandlingarna för en halv miljon tjänstemän i Unionen.

– Vår arbetsmarknadsmodell är ett samspel mellan staten och parterna, men just lönebildningen ska staten hålla sig långt ifrån. Tyvärr har vi en ökad tendens till inblandning. De politiska partierna bjuder över varandra i hur de ska höja lönerna i offentlig sektor.

– Det påskyndar en utveckling mot att stora grupper ska ha mer än märket och då urholkas tilltron till industrins normering.

Han betonar att lönebildningen inte är ett verktyg för att uppnå andra mål än vad parterna har. Han ogillar när politiker använder den för att bli populära i vissa väljargrupper eller för att nå Riksbankens mål på 2 procents inflation.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert frågar sig, liksom andra företrädare i industrigrupperingen, hur pass rotad insikten är om industrins be­tydelse för landets BNP och välfärd.

– Det största hotet mot industri­avtalet är om denna insikt försvinner. I så fall kommer industriavtalet inte att finnas kvar. Tidigare regeringar har uttalat sig besynnerligt om industrins betydelse och det finns experter som tycker att den inte har någon större betydelse.

– Men det finns andra bekymmer med dagens debatt. Alla på den fackliga sidan verkar ta reallöneökningar för givet och funderar bara över hur vi ska fördela löneökningarna och vilken grupp som ska få mer än märket.

Niklas Hjert nämner också de sifferlösa avtalen. De är vanliga bland tjänstemän och akademiker i landsting och kommuner, och kan hota dagens framgångsrika lönebildning.

– Flera förbund har träffat sifferlösa avtal för att få ut mer än märket. Det skapar osäkerhet bland oss som sätter märket. Vi frågar oss hur löneutvecklingen ser ut på dessa områden. Statistiken i landstingskommunal sektor är så dålig att den försvårar inblicken, men det finns signaler om att löneökningarna drar iväg inom vården och skolväsendet.

För Niklas Hjert är det inte hugget i sten vilka som ska sätta märket. Han kan mycket väl se delar av tjänstesektorns arbetsgivare i den grupperingen. Men Unionen har inte sett att dessa motparter vill ta ansvaret.

– Däremot jobbar vi hårt i Unionen för att djupt involvera branscher utanför industrin när vi tar fram krav och beslutar om nivån för löneökningarna. Vi drar in alla våra förhandlingsdelegationer i den processen.

Medlingsinstitutet i nyckelroll

Parterna i industrin ska verka för att deras avtal blir normerande för resten av arbetsmarknaden. I den uppgiften har de god hjälp av Medlingsinstitutet.

När institutet inrättades 2000 och efterträdde förlikningsmannaexpeditionen ändrades också medlingens roll. Nu skulle medlarna inte bara få till stånd en uppgörelse när parterna kört fast, utan också främja en lönebildning som bidrar till samhällsekonomisk balans.

När parterna är i medling kan de inte räkna med att medlarna medverkar till ett avtal som står i strid mot industrins normerande avtal.

– Tidigare hade medlarna inget ansvar för den träffade överenskommelsen, utan skulle bara värna tredje mans intressen. Ett fackförbund kunde säga nej till medlarbudet och få ett nytt och bättre, säger Claes Stråth, fd gd för Medlingsinstitutet.

– Så kan de inte göra längre när märket är styrande. Det är en väldigt viktig komponent för att upprätthålla industrins normering. Om medlarna fortsatt som tidigare hade modellen spruckit för länge sedan.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna