Nytänk kring offentlig upphandling

Sverige har haft en oerhört restriktiv syn på att ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling. Något som också professor Niklas Bruun och Kerstin Ahlberg påpekat efter att ha forskat om saken med stöd av Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS. Deras slutsats var att möjligheten att ta sociala hänsyn i upphandlingen inte var så begränsad av EU-rätten som det framställts och att den svenska lagstiftaren långt ifrån utnyttjat det handlingsutrymme som medlemsstaterna har.

Upphandlingsutredningen, som tillsattes hösten 2010, har nu lämnat sitt slutbetänkande "Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling, SOU 2013:12. Den kritiserar den restriktiva hållningen som Sverige har intagit hittills, vilket TCO ställer sig positivt till.

- Det är ett paradigmskifte. Betänkandet innehåller många vackra ord om att ställa sociala och etiska krav. Men i konkreta åtgärder är utredningen oerhört försiktig, säger Ingemar Hamskär, som satt med i utredningens referensgrupp.

Det handlar bland annat om att en EU-översyn av upphandlingsdirektiven ska inväntas och implementeringen av den så kallade genomförandeutredningen.

- Utredningen hade till exempel kunnat sätta ned foten tydligt när det gäller möjlighet för stat, kommuner och landsting att ställa krav på kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Ingemar Hamskär tycker också att utredningen borde ha tagit upp ratificering av ILO:s konvention 94 om arbetsvillkor vid offentlig upphandling, det det finns beställning om det från riksdagens majoritet. Särskilt som våra grannländer Danmark och Norge – som utredningen hänvisar till i andra sammanhang – har ratificerat den, menar han.

Förslaget att inrätta en särskild upphandlingsmyndighet stöds av TCO.