Peter Jeppsson: Industrifacken undergräver sin egen roll

2016-12-15 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, tror inte alls på låglönesatsningarna som LO vill ha. – Det är snarare värderingarna i samhället som behöver påverkas”, säger han.

Peter Jeppsson slår sig ner vid ett runt bord i ett av rummen i Svenskt Näringslivs lokaler på Storgatan 19 på Östermalm. Han betraktar LO-samordningens gemensamma krav med stort intresse - och varnar för att facken inom industrin slagit in på en farlig väg när de vill ha ett krontalsmärke, utöver det märke i procent som industrins parter ska komma överens om.

Vad är skillnaden mellan ditt gamla jobb som vd på Transportföretagen och detta?

– Det var större skillnad än jag trodde. Det är mer politik och väldigt många komplexa frågor här.

Det blev en LO-samordning i år. Kommentar?

– Generellt tycker jag att det har sina fördelar. Det brukar kunna ha en lite lugnande effekt. Sedan har man den här gången gjort samordningen på ett riktigt farligt sätt.

Menar du att Facken inom industrin kräver ett krontalsmärke?

– Ja, de är inne på en väldigt farlig väg när de säger att industrin ska sätta ett märke men somliga ska ha mer än det. Då undergräver de sin egen och industriavtalets roll och den modell vi jobbat med i 20 år, som gett 60-procentig reallöneökning.

I förra avtalsrörelsen gick Svenskt Näringsliv och LO ut med en gemensam rekommendation om att parterna på hela arbetsmarknaden skulle följa märket, som industrin satt i procent, men handeln tolkade i kronor. Kommer du att vara med och arbeta fram en liknande rekommendation den här gången?

– Nej. Och jag vill framhålla att den förra rekommendationen inte innehöll två märken. Det finns bara ett och det sätts i procent av industrin. Det har aldrig funnits något ytterligare märke och vi kommer inte att medverka till något annat märke.

Hur stor löneökning i procent kan ni gå med på?

– Med tanke på konkurrensläget behöver lönenivåerna vara lägre än de var senast.

Hur mycket lägre, noll?

– Nej, noll är inte realistiskt.

Du har tidigare sagt att du är emot rätt till heltid, är du det fortfarande?

– Om du tänker på bussföretagen så ville vi kunna erbjuda heltid. Vi ville att bussföraryrket skulle vara ett yrke där man kunde jobba heltid. Men eftersom resandeströmmarna ser ut som de gör, med stor tyngdpunkt på morgonen och kvällen, blev det diskussioner om att ha långa uppehåll på dagen.

Även yrkesområden som hemtjänsten har ju delade turer?

– Ja, man vill gärna kunna erbjuda heltid till dem som vill ha det. Det är det inte alla som vill. Så är det inte i bussbranschen heller. Men därifrån till att gå till lag eller avtal om att man ska ha rätt till heltid tycker jag är helt fel.

Du ville inte heller ha sociala krav vid offentliga upphandlingar?

– Det var väldigt bra att det där illa genomtänkta förslaget inte gick igenom i riksdagen. Det var bara den fackliga sidan som tyckte att förslaget var bra. Lagrådet sågade det i småbitar ur lagteknisk synpunkt. Vi måste implementera EU:s upphandlingsdirektiv. Då finns det en möjlighet att ställa krav på kollektiv­avtalsliknande villkor.

Hur tycker du att man ska jämna ut skillnaderna mellan manliga och kvinnliga sektorer?

– Man skulle kunna fundera över om låg­lönesatsningar verkligen är rätt medicin för att jämna ut skillnaderna. Uppenbarligen är det inte det eftersom det aldrig har fungerat. Det är inget som vi kommer att medverka till.

Hur tycker du att man bör göra i stället?

– Det är värderingarna i samhället som behöver påverkas. Man behöver titta på helheten i till exempel den offentliga sektorn. Under lång tid har man satsat på att få igenom kortare arbetstider och längre semestrar i kollektivavtalsförhandlingarna. Det här sättet att prioritera har gjort att kvinnor som har stort ansvar för barn gärna söker sig till den här typen av arbetsområden.

Carola Lemne sa att ingångslönernas storlek kan lämnas över till politikerna, då gick du ut och dementerade det. Är ni inte överens på Svenskt Näringsliv?

– Jo, vi är helt överens. Men det är två diskussioner. Ingångslönerna i kollektivavtalen, som alltid diskuteras i alla avtalsrörelser, och så har vi alla nyanlända. För de nyanlända behöver man skapa en tillfällig lösning så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden. Om inte parterna kan hantera det måste politikerna göra det.

Tänker du dig då att de ska ha lägre lön än ingångslön under en period?

– Ja. En sådan lösning skulle man kunna göra tidsbegränsad.

Gillar motorsport

Namn: Peter Jeppsson.

Familj: Fru, två barn, ett barnbarn och tre bonusbarn.

Bor: I villa i Täby.

Utanför jobbet: Nu har jag sålt min motorcykel. Men jag gillar motorsport, segling, god mat och dryck.

Bakgrund: Karriären började på Svensk Handels region­kontor i Malmö, där­efter blev han vd för HAO och så småningom Svensk Handel, följt av 18 år som vd för Transportföretagen. Sedan september 2015 är han vice vd för Svenskt Näringsliv.

Peter Jeppsson väljer tre

☑ Racerbil - ☐ Suv

☐ Dylan - ☑ Springsteen

☐ Garage - ☑ Kontorsrum

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna