Så skilda bilder målar parterna av framtiden

2019-09-17 15:01 Lena Gunnars  
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ifrågasätter starkt att det krävs någon nedväxling av löneökningstakten som Mattias Dahl, på Svenskt Näringsliv, förespråkar. Foto: Lena Gunnars

Svenskt Näringsliv målar upp ett stort mörkt moln över himlen i sin rapport om förutsättningarna för avtalsrörelsen 2020. Men Unionen kontrar och försöker lyfta fram ljusglimtarna.

(Uppdaterad) – Det är nedväxling jag tar in i min förhandlarhjärna, säger Mattias Dahl,  ny vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade på tisdagsförmiddagen.

Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen inledde seminariet i Stockholm. De  presenterade två radikalt olika framtidsscenarier. Bettina Kashefi visade med staplar och diagram hur ekonomin mattas av och hur det påverkar viktiga exportmarknader. Att Sverige bara ligger på tolfte plats på OECD:s välståndsliga.

– Vår storhetstid var 1970. Nu ligger vi på tolfte plats. Vill vi bygga välstånd så gör vi det genom våra företag som kan konkurrera på de internationella marknaderna. En stor del av vår BNP är hänförd till utrikeshandeln. Där vill jag börja.

Bettina Kashefi forsätter måla upp bilden av den avmattade världshandeln och hur det kommer att påverka Sverige.

– Vi har handelskrig, vi har Brexit och inte att förglömma, det är extremt oroligt i Mellanöstern. Vad det betyder för svensk ekonomi förstår vi. Världshandeln kommer inte längre att dra. BNP faller överallt. USA sänkte räntan för att stimulera ekonomin. Den tyska bilindustrin går riktigt illa. Och går det illa för Tyskland går det illa för Sverige.

Sedan riktar hon in sig på det svenska läget. Hon konstaterar att det inte är någon tvekan om att läget är mycket osäkert och att BNP-tillväxten avtar.

– Osäkerheten är extremt stor när man läser produktionsförväntningarna i vår enkät bland våra medlemsföretag. Bara 24 procent tror på en ökning.  Det går neråt, både vad gäller sysselsättning och produktion.

– När det gäller marknadsandelar till världshandeln,  när vi jämför oss med våra gelikar, som Tyskland och Danmark, så ser vi att vi har tappat även här. Vi måste försöka återta den kraft vi en gång hade, säger Bettina Kashefi.  

Hon understryker att växelkursen påverkar läget, men också produktiviteten i relation till omvärlden.

– Det avgör vad man kan bära i termer av lönekostnader. Arbetskraftskostnaderna blir väldigt viktiga. Vi måste ha världens bästa villkor för företagen för att klara konkurrenskraften.   

Nu krävs det en nedväxling av löneökningstakten, slår hon fast.  

Läs mer: 4 frågor om avtalsrörelsen 2020...

Men Unionens chefsekonom Katarina Lundahl ifrågasätter starkt att det krävs någon nedväxling av löneökningstakten.

Efter att ha läst Svenskt Näringslivs rapport har hon hittat två teser som organisationen driver.  Den ena rör att konjunkturen mattas av och att det finns många risker som gör att löneökningstakten måste växlas ner. Den andra handlar om att svensk tillväxt och att konkurrenskraften har försämrats från 2006 och fram till idag. Hon håller inte med om någon av dem.

– Inte heller om slutsatsen att de leder till att vi nu måste växla ner löneökningstakten. Det ger en felaktig bild att bara smeta ut hela den här perioden. Då missar man vad som hänt, som att vi haft en finanskris och  ett antal år efter den, 2011 till 2013, var det ett ansträngt läge i svensk industri. Produktionen minskade. Det drog också facken inom industrin och parterna lärdomar av. Efter det växlades löneökningstakten ner. Det mest relevanta är därför att titta på utvecklingen från 2014-2015 och framåt. Under den perioden har vi haft den lägre löneökningstakten. Då ser man att det faktiskt har gått riktigt bra för svensk industri, säger Katarina Lundahl.

Hon tar upp fordons- och verkstadsindustrin som exempel och konstaterar att produktionen ökat i fordonsindustrin med 40 procent sedan 2015. Och att verkstadsindustrin dragit stor nytta den globala konjunkturuppgången. Där har industriproduktionen ökat med 20 procent sedan 2017.

Katarina Lundahl visar några bilder från partsekonomernas rapport från i våras där man kan se att för svensk industri har produktiviteten växlat upp från 2017 och framåt.  

– Det kan man inte säga att tysk industri har gjort. En förklaring till vår snabba produktivitetsutveckling är just att hjulen i industrin har snurrat så fort. Man har ökat produktionen så mycket. Visst finns en cyklist effekt i det här, men det här pekar också att det gått bra för svensk industri. Det har ändå gått bättre för oss än för vårt konkurrentland Tyskland.  

Katarina Lundahl menar att sedan löneökningstakten växlades ligger Sverige mer i nivå med andra länder, om man räknar i den lokala valutan.

– När det gäller arbetskraftskostnader ligger vi under snittet för Västeuropa. Jag delar inte bilden av att vi skulle ha väldigt höga lönekostnader och arbetskraftskostnader i Sverige.

Hon ser det inte som givet att vi i Sverige ska ha lägre löner än alla andra när välfärden ska höjas.

– Visst arbetskraftskostnader spelar roll, men det gäller också att man satsar på kompetensutveckling och tar nya teknikkliv. Svensk industri har satsat mycket på det. Det är säkert också ett av skälen till att produktiviteten har gått upp.

Katarina Lundahl håller med om att framtiden ter sig osäker, med både Brexit och handelstullar. Kanske går det åt pipsvängen, kanske inte, säger hon framme på podiet.

– Frågan är om lönebildningen ska förstärka konjunktursvängningar eller vara en balanserande faktor. Det finns en poäng med att titta på de långsiktiga konkurrenskraftsaspekterna. Lönerna som ska förhandlas ska förhoppnings gälla i flera år framöver. Väldigt mycket vatten hinner rinna under broarna vad gäller konjunkturutvecklingen.  Det kan det göra bara på några dagar, beroende på hur Trump twittrar.

Hon slår fast att svenska företag är väl rustade och kan klara en nedgång.

Mattias Dahl, som är ny vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, varnar för tuffa förhandlingar i avtalsrörelsen om arbetsgivare och fack inte är överens om hur framtidsbilden ser ut.

– Nu får vi följa utvecklingen under hösten. Det blinkar rött och inte grönt. En nedväxling är vad jag läser in. I min förhandlarhjärna.

Mattias Dahl passar på att ännu en gång slå ett slag för industrinormeringen och påpeka att den gynnat alla. Budskapet från Svenskt Näringsliv i den frågan är fortfarande lika tydligt:

– Det här fungerar bra. Tills någon kommer på något bättre så kör vi på det här.

Även Susanne Spector, senior analytiker på Nordea medverkade under seminariet.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt