Sprickor i fasaden inför LO-samordningen

2019-10-17 00:00 Lena Gunnars  

Avtalsförhandlingar. Pappers kräver 4 procent.6F vill ha ökat inflytande över märket. Handels vill se en låglönesatsning med jämställdhetsprofil och IF Metall försvarar den nuvarande lönenormeringen.

LO-samordningen brukar leda fram till en siffra för löneökningarna i avtalsrörelsen någonstans i november. Men den här gången har Pappers redan gått ut med att förbundet vill se löneökningar på 4 procent.

IF Metalls avtalssekreterare gick ut i media och varnade för att Pappers lönekrav kan hota LO-samordningen.

Förbunden inom 6F (Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas förbund, Målarna och Seko) vill ha en annan modell än lönenormeringen som är i dag. De kräver ökat inflytande i lönebildningen. De vill se en låg­löne­satsning i nästa avtalsrörelse, som ska vara betydligt högre denna gång.

Nivån måste sättas vid 28 000 kronor i månadslön för att det ska få jämställdhetseffekt, fastslår 6F.

Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads, skriver i ett sms till Lag & Avtal att alla ska med. Och att ingen ska lämnas efter.

”Vi vill ha ett samhälle som håller ihop. Klyftorna mellan arbetare och tjänstemän, och mellan arbetarkvinnor och arbetarmän, måste minska. Det behövs en låglönesatsning värd namnet. Den exakta utformningen tar vi i LO-rummet”, skriver han.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin gick nyligen ut i Sveriges Radio P1 och meddelade att förbundet tänker kräva högre löneökningar till sina medlemmar än vad andra får.

Läs mer: Arbetsgivarna står enade

Även Per Bardh, avtalssekreterare på Handels, vill se en låglönesatsning – med jämställdhetsprofil.

– Att prata om någon knapp tiondel på industrins område, som blir ett par tre tiondelar på andra områden, kommer aldrig att leda till någon förändring där vi får några relativlöneförändringar mellan kvinnor och män.

Men att bara låta vissa grupper gå före tror Per Bardh inte på.

Häng med från starten av avtalsrörelsen den 22 oktober: Beställ nyhetsbrevet här

För att LO ska lyckas uppnå målet om jämställda löner till 2028 krävs en gemensam satsning, som hela arbetsmarknaden står bakom, med relativlöneökningar för alla kvinnodominerade grupper, menar han.

– Annars kommer vi alltid ha ett antal kvinnodominerade grupper som står med en köbricka och väntar på sin tur.

Per Bardh menar att det finns inbyggt i vårt samhälle att kvinnor får lägre lön än män.

– Det gäller oavsett om man är under­sköterska eller butikssäljare.

Läs mer: Kommunal: Därför driver vi vår egen avtalsrörelse

Handels vill också att LO-samordningen ska driva förbättrade försäkringsvillkor för medlemmarna. Förbundets andra prioriterade frågor – om hyvling, visstidsanställningar, heltid som norm och kring inhyrd personal – tas i stället upp i förhandlingarna om trygghet och omställning mellan LO och Svenskt Näringsliv.

– Så alla våra hjärtefrågor finns på ett eller annat sätt i förhandlingsprocessen, säger Per Bardh.

Han ser hellre en ettårig avtals­period än en flerårig, för att kunna sätta mer press på motparterna.

– Eftersom två förhandlingsprocesser pågår samtidigt, både den om trygghet och omställning med Svenskt Näringsliv och själva avtalsrörelsen, vore det väldigt olyckligt om det blev en längre avtalsperiod. Då skulle arbetsgivarnas vilja att lösa de här trygghets- och omställningsfrågorna bli mindre.

IF Metall har tidigare varit emot särskilt riktade kvinnopotter.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekre­terare på IF Metall, konstaterade i somras i Lag & Avtal att det finns omotiverade skillnader som behöver åtgärdas. Att låglönesatsningar är en väg – att göra heltid till norm på hela arbetsmarknaden en annan.

Han menade att det kräver lång­siktighet för att förändra ojämlika mönster, men att det går att genomföra, även utan att förändra lönebildningsmodellen.

– Men vi ska in och bryta arm om hur våra krav inom LO-samordningen ska se ut inför den här avtalsrörelsen.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt