Avtalsrörelsen

Tuffaste avtalsrörelsen var mycket fredlig

Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth tycker det är roligare att medla i en konflikt som många bryr sig om. Foto: Jörgen Appelgren

Lönerna hölls nere. Konflikterna var få, summerar Medlingsinstitutet förra årets avtalsrörelse.

Publicerad

 – 470 avtal kunde ha krävt medling av oss, men antalet medlingar stannade på 27, 7 varslade stridsåtgärder verkställdes, sade Kurt Eriksson när årsrapporten presenterades i dag.

De avtalade löneökningarna blev ovanligt låga i genomsnitt per år, sade Bo Enegren.

– 1,7 procent ökade löneökningarna 2010 jämfört med nästan 3 procent per år efter den föregående avtalsrörelsen.

Fast först påminde Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth om hur det var för ett år sedan. 550 avtal skulle omförhandlas, de flesta löpte ut den 31 mars. Handeln hotade med att sätta märket, den led inte av krisen. Inte heller hela industrin drabbades. Livsmedelsindustrin hade ingen kris, medan fordonsindustrin hade det. Arbetsgivarna krävde nollavtal och det skulle hållas allmänna val till hösten.

– Mot den bakgrunden kan vi konstatera att lönebildningen fungerat väl, sade Claes Stråth.

Och med god lönebildning menar han avtal som ger ökad reallön, medverkar till ökad sysselsättning, möjliggör förändringar av relativa löner. God lönebildning förutsätter också att den konkurrensutsatta industrin är löneledande och att konflikterna är få.

Av de 550 avtalen har 80 tagits om hand av parterna själva. De har egna förhandlingsordningsavtal som parterna inom Industriavtalet. Ovanligt nog förekom det varsel i industrin i sex fall och ett verkställdes; på pappersbruken.

Medlingsinstitutets chefsjurist Kurt Eriksson skrev redan i Lag & Avtal 9/10 att en tidigare debattör hade fel när han påstod att 2010 års avtalsrörelse varit jämförelsevis konfliktdrabbad. Kurt Eriksson redovisade då statistiken fram till och med augusti. Nu har han siffrorna för hela året, några fler medlingar blev det under hösten och ytterligare tre verkställda stridsåtgärder. Men slutsatsen står sig. Stridsvarslen var få.

Medlingsinstitutet utsåg medlare i 27 tvister, men bara 16 efter varsel om stridsåtgärder.

– I 11 fall tog parterna kontakt med oss utan varsel och begärde medling, förklarade Kurt Eriksson.

Två av varslen stod arbetsgivarna för och tre var varsel om sympatiåtgärder. Av de tre sympativarslen var två fall fackförbund som sympativarslade med sig själva. Ett förbund, Hotell- och restaurangfacket fick stöd från Elektrikerförbundet, Livs och Transport.

I sju konflikter där institutet var inblandat verkställdes varslen, i tre av dem handlade det om strejk. 2 500 arbetsdagar gick förlorade.

Och Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse.  Sverige förlorade färre än 10 arbetsdagar i genomsnitt per tusen arbetstagare under åren 2005-2009. Det var i linje med Nederländerna och Tyskland. Danmark förlorade flest, 160 arbetsdagar. Frankrike, mer känt för sina strejker, förlorade 130 arbetsdagar.