Arbetare går ur – ingenjörer går in

LO-förbunden tappade sammanlagt över 20 000 medlemmar förra året, men det har funnits bättre tider. För trettio år sedan var nästan alla arbetare med i facket. Organisationsgraden låg på 88 procent. Inom LO-sfären jobbar man hårt med medlemsrekryteringen, men med en sjunkande organisationsgrad ligger den långt från toppnoteringen.

– Paradoxalt nog står de grupper som skulle ha mest nytta av facket längst ifrån. Unga, utlandsfödda, visstidsanställda. Det som binder ihop dem är att man framför allt har en svag anknytning till fasta arbetsplatser, säger Emmelie Göransson på LO:s enhet för organisationsfrågor.

Orsaken till de sjunkande medlemstalen är inte bara en enda utan flera och skiftar mellan förbunden. Generellt sett är bristande anknytning till arbetsplatsen något som är både vanligt och ökande i arbetarleden, vilket försvårar rekryteringen till facket.

– Många är visstidsanställda och en stor andel av dem går mellan branscher. Det tror jag är den viktigaste orsaken till den sjunkande organisationsgraden. När man får ett fast jobb går de flesta in i facket. I takt med ökat antal visstidsanställningar har organisationsgraden sjunkit, visar statistiken. Kan LO-förbunden inte organisera dem?

– Jo, det är klart vi kan. Individen ska vara med i det förbund som organiserar den bransch där man jobbar mest. Så fort en bransch ändras är det dags att byta förbund.

På nätet finns ett verktyg som förenklar byten mellan LO-förbund, men det löser inte hela problemet. Den viktigaste insatsen är mötet mellan fackliga företrädare och oorganiserade på arbetsplatsen.

– När jag började i arbetslivet frågade mina arbetskamrater mig om jag var med i facket. Jag sa nej. Då gick vi till köket, för där jobbade fackets ombud. Den traditionen är inte lika stark längre, säger Emmelie Göransson.

I många LO-förbund är medlemsavgiften högre än på tjänstemannasidan. Överhuvudtaget anser många arbetstagare att fackavgiften är hög.

– Man talar en hel del om att det är dyrt med fackligt medlemskap. Det kan upplevas som dyrt och som en stor summa för individen där och då, men det skulle bli dyrare för oss alla om vi låter bli att vara med i facket.

Medlemmarna i LO-förbund är utsatta för mer konkurrens och otrygghet än vad många tjänstemän är, understryker Emmelie Göransson. LO har dessutom andra saker i medlemskapet än vad tjänstemännen har, som ett försäkringspaket med hemförsäkring, tillägger hon.

– Ja, medlemskapet kostar lite grand, men man får igen det i andra änden, till exempel hemförsäkringen.

Ett stort förbund som ökar är Sveriges Ingenjörer i Saco. Bland Sveriges tio största förbund var det bara detta förbund som lyckades med en kraftig medlemstillväxt. Den landade på 3 procent.

– Det finns några nycklar om vi ska fortsätta öka medlemsantalet och bibehålla strömmen av nya medlemmar, säger André Pierrou, chef för medlemsutveckling och rekrytering på förbundet.

Han vill inte råda andra förbund som har svårare med rekryteringen, men säger:

– Vi behöver alla ha den fackliga kraften i jobbet för den svenska modellen. Däremot tror jag att en anpassning av vad ett medlemskap kostar är viktigt och även att försöka anpassa prisbilden till löneläget i olika branscher.

Frågan är varför just så många ingenjörer går med i facket.

– Vi får väldigt höga och fina betyg när medlemmar har kontakt med oss. Att ha mycket kontakt och positiva kontakter är jätteviktigt och dessutom anpassa dem efter vad som är bäst för medlemmarna.

För alla fackförbund är den lokala organisationen på arbetsplatsen kärnan i det fackliga arbetet. Där den är stark stannar medlemmarna kvar. Där den inte alls finns är utträdena flest, konstaterar Pierrou.

Förbundet arbetar också mycket med olika medlemsförmåner. I buketten finns bland annat nätverksbyggande, föreläsningar och aktiviteter i professionsfrågor.

– Vi jobbar med de frågorna som intresserar våra medlemmar, till exempel med betydelsen av ingenjörer i samhället, säger André Pierrou.

Många av de mycket små förbunden ökar med höga procenttal, som Kyrkans Akademikerförbund, Tull Kust och Försvarsförbundet.

Bakom framgångarna ligger inte alltid en ökad satsning på rekrytering. Den stora tillväxten kan ha en alldeles vardaglig orsak, som för TCO:s minsta förbund, yrkesmusikerna i Symf, som lyfte 5 procent. Under covidpandemin gick många orkestermusiker i pension.

Restriktioner gjorde det svårt med provspelningar vid anställning av ersättare. Många gånger dröjde dessa, men är nu genomförda och kan ligga bakom tillväxten i förbundet. Symf har en organisationsgrad på 80 procent i symfoniorkestrar och ensembler. I vissa av dem är alla med i förbundet.

Bland tjänstemän och akademiker finns också förbund som har det lika kämpigt med rekryteringen som förbunden på LO-sidan.

Sjöbefälsföreningen inom Saco hade under förra året en kraftig medlemsminskning och tappade 13 procent av medlemmarna. Dess medlemstapp är en illustration på hur fackförbund påverkas när branscher förändras. Jobben blir färre när svenska fartyg utflaggas. Ibland följer svenska befäl med och tar jobb i ett annat land. Men det finns fler orsaker.

– Ja, andra medlemmar går i land och tar jobb, säger Oscar Lindgren, vd på Sjöbefälsföreningen.

Förbundet ger sig inte utan jobbar mycket med rekrytering och börjar redan på sjöhögskolorna.

– Vi har också veckor då vi åker ut och besöker medlemmar på fartygen, säger han.

Även bland de 20 största förbunden har många kämpigt. Finansförbundet, minskade med lite mer än 2 procent 2022. Siffrorna har gått upp och ner. Under pandemin skedde en ökning, men när oron för att förlora jobbet lade sig gick många ur.

– Vi ser också en långsiktig tendens. Det fackliga medlemskapet har minskat över tid. Vår nedgång var nog en del av ett större mönster, säger Arvid Ahrin, kanslichef på Finansförbundet.

Just nu kan han registrera en ljusning, som inleddes förra året.

– Vi jobbar varje dag för att få in fler medlemmar. De senaste månaderna har det gått väldigt bra. Det är för tidigt att säga hur det kommer att gå i år, men om trenden håller i sig ökar vi netto, säger Arvid Ahrin.