Nyheter

"Byggnads granskning går visst med vinst"

I november förklarade regeringen för Europadomstolen att granskningsarvodena inte gick med vinst. De fem byggnadsarbetarna i målet Evaldsson and Others v. Sweden hävdar ånyo tvärtom, att arvodena visst går med vinst; 123 miljoner 2005.

Publicerad

Advokaterna Jan Södergren och Percy Bratt, som med stöd av Sveriges Byggindustrier företräder de fem byggnadsarbetarna, ifrågasätter de uppgifter regeringen lämnade till Europadomstolen i november.
Det var fel, menar de, att regeringen å ena sidan säger att den inte kan verifiera Byggnads ekonomiska analys som visar att granskningsarvodena gick med förlust under perioden 2001-2005 och å andra sidan ändå vidarebefordrar analysen till Europadomstolen.
Det är omöjligt att veta vad som är rätt eller fel utifrån Byggnads analys, anser de, och lämnar med ett intyg från en revisor på firman Ernst & Young som bekräftar detta.
Advokaternas egen analys utgår ifrån Bygg 12:ans verksamhetsberättelser för de aktuella åren. De har valt Göteborgsavdelningen därför att den är näst störst.
I sitt yttrande till Europadomstolen redovisar de steg för steg sina kalkyler. Efter att avdrag gjorts för löner för dem som sysslar med granskningen och för drifts- och övriga kostnader kvarstår sammanlagt 53,5 miljoner kronor för perioden som det återstår för avdelningen att förklara.
En förklaring är förstås, hävdar de, att Bygg 12:an överför personalkostnader från den icke-vinst-inbringande fackliga verksamheten till granskningen.
Genom att utgå från vad byggnadsarbetarna i Göteborg tjänade i genomsnitt i timmen 2005 - 138,27 kronor - räknar de ut hur mycket granskningsarvodena inbringar till Byggnads som helhet. Det finns ingen anledning att anta att landets övriga byggnadsarbetare skulle tjäna mindre, förklarar advokaterna.
Genom att multiplicera antalet medlemmar i Byggnads 2005 (93 740) med den genomsnittliga timlönen gånger antalet arbetade timmar per år (1720) gånger granskningsavgiften som är 1,5 procent av lönesumman, får de fram arvoden på ungefär 334 miljoner kronor. Om kostnaden för granskningen är 211 miljoner kronor, som förbundet självt uppgivit, räknar de ut att avgiften inbringar en vinst på 123 miljoner, i stället för den förlust på fem miljoner förbundet redovisat.
- Det är uppenbart att förbundets uppgift om sammanlagd förlust är felaktig. Tvärtom så gör förbundet årligen en enorm vinst på systemet med granskningsarvoden, skriver advokaterna.