Avtalsrörelsen

Calmfors: Det här kan Kommunals avhopp innebära

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet. Foto: Anders Wiklund / TT-Bild

– Förhoppningsvis kan Kommunals avhopp från samordningen bidra till det och få andra parter att acceptera större flexibilitet i fråga om löneökningar, säger professor Lars Calmfors, till Lag & Avtal.

Publicerad

Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Han menar att det i princip är bra med en LO-samordning. Då är sannolikheten större för att det tas tillräckliga samhällsekonomiska hänsyn.

Avtalsrörelsen som genomfördes innan industriavtalet tecknades 1997 hade ingen samordning. Det resulterade i löneökningar som hotade möjligheterna att få upp sysselsättningen igen efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

Man ville därför med hjälp av industriavtalet säkerställa att löneökningarna i Sverige skulle hamna på en varaktigt lägre nivå.

– Bristen på samordning när avtalen för 1995-1997 slöts ledde till stora löneökningar, trots att arbetslösheten var mycket hög. Det räckte med att arbetslösheten bara sjönk lite grand så sköt löneökningarna fart igen.  Det visade vilka risker det finns när avtalen sluts helt okoordinerat, säger Lars Calmfors.

Samtidigt har han länge varit kritisk till det sätt som ”märket” sätts på.

– Jag tycker att det har satts för lågt och att man ska tillåta mer flexibilitet runt det, om det är stora obalanser på delar av arbetsmarknaden, säger han och tillägger:

– Förhoppningsvis kan Kommunals avhopp från samordningen bidra till det och få andra parter att acceptera större flexibilitet i fråga om löneökningar, säger han.

Läs mer om Lars Calmfors tankar kring märket i nästa nummer av Lag & Avtal som kommer ut den 14 november.