Danmarks och Sveriges strid mot minimilöner väcker stor ilska i EU

Generaladvokatens uttalande om minimilönedirektivet ger de klagande länderna, Danmark och Sverige rätt. EU-domstolen föreslås upphäva direktivet.

Estelle Ceulemans är belgisk politiker i den socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet och ledamot i utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Hon hoppas på sitt instagramkonto att EU-domstolen inte följer generaladvokaten. Det skulle innebära ett extremt steg bakåt som skulle skicka katastrofala signaler till ännu mer avreglering och social dumpning, argumenterar hon. Direktivet innebär att arbetstagare ska kunna leva på sin lön och det gör undantag för länder som fastställer lön genom kollektiv förhandling. Direktivet är därför inte, som Danmark hävdar, en direkt inblandning i frågor som är reserverade för medlemsstaterna. 

Den nordiska vägen orsakar även facklig splittring. Europeiska facket ETUC menar att generaladvokatens uttalande inte har vägt in de rättsliga prejudikat som ger EU rätt att reglera löneskydd. Dessutom ignoreras den europeiska sociala stadgan, som kräver att EU och medlemsländerna främjar rättvisa löner och kollektiva förhandlingar. Direktivet har redan haft effekt, menar fackföreningen. 

– Om denna åsikt står sig, skulle det innebära ett hårt slag mot arbetande människor och fackföreningsrörelsen, och det skulle dessutom fullständigt undergräva målet med sociala framsteg som är inskrivet i EU-fördragen, säger ETUC:s generalsekreterare Esther Lynch. 

Men det är inte bara fackliga organisationer, vänster- och socialdemokratiska politiker som är upprörda. Den tyska politikern Dennis Radtke från konservativa CDU är chockad. Han var rapportör i EU-parlamentet när direktivet förhandlades. 

– Generaladvokatens yttrande om direktivet om minimilöner är djupt oroande. Det riskerar att förstöra de många år av framsteg som har gjorts för att skydda arbetstagares rättigheter och främja social rättvisa i EU, säger han till politiksajten Altinget. 

”Generaladvokatens uttalande skapar juridisk och social oro över hela Europa”, är rubriken för en analys av Thorsten Schulten, chef för The Collective Agreements Archive of the Institute of Economic and Social  Research, och Torsten Müller, seniorforskare vid The European Trade Union Institute. 

De anser att generaladvokatens uttalande helt går emot de rättsutlåtanden som gjorts av EU:s lagstiftande institutioner som noggrant granskat direktivets rättsliga grund. Skribenterna lyfter fram att direktivet inte definierar några lönenivåer och utan bara ger en ram för proceduren, för fastställande av lagstadgade minimilöner samtidigt som det förstärker möjligheterna för kollektiva förhandlingar.

Generaladvokaten erkänner inte heller de garantier i direktivet som skyddar nationella befogenheter, särskilt när det gäller kollektiva förhandlingar. ”De danska och svenska regeringarna har till och med erkänt att direktivet inte direkt påverkar deras nationella lönesättningssystem. Deras motstånd tycks baseras mer på principer än på någon påtaglig inverkan på nationell praxis.” 

Direktivet ska ses som en del i ett bredare paradigmskifte, menar de. Under den ekonomiska krisen krävde EU-kommissionen sänkta minimilöner i flera av de mest skuldsatta länderna för att bevilja dem lån.  Det vill säga att de ingrep i den nationella lönesättningen och i de kollektiva förhandlingarna. ”Om direktivet ogiltigförklaras skulle det innebära ett betydande bakslag för EU:s sociala agenda och på så sätt ge mer bränsle till nationalistiska och populistiska krafter som redan i dag är kritiska till europeisk integration.” 

Den oro som de aktörer som arbetar för ett mer socialt Europa känner möter förståelse i Sverige, men att införa direktivet är ändå inte vägen för ett mer hållbart Europa. De svenska arbetsmarknadsparterna är mer än nöjda med beslutet, men vågar inte ta ut något i förskott. 

– Vi konstaterar att generaladvokatens bedömning ligger i linje med vår grundläggande uppfattning i frågan om direktivets laglighet. Direktivet går utanför EU:s lagstiftningskompetens, säger Mika Domisch, internationell sekreterare, TCO, i ett skriftligt uttalande. 

Enligt Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, har organisationen genom hela processen ansett att lön är en nationell kompetens och att generaladvokatens uttalande stödjer den ståndpunkten. 

– Att inte ha en EU-lagstiftning om lön är det bästa för att bevara den svenska modellen. Vår modell bygger på att det är parterna som ska bestämma över lönerna, inte politikerna, säger han. 

Hanna Björknäs, arbetsrättsjurist på LO, tycker också att uttalandet är positivt, men hon är inte förvånad. Generaladvokaten drar samma slutsats som LO gjort: Direktivet går emot fördraget. För LO är det här ytterst en demokrati- och en rättssäkerhetsfråga. EU kan bara lagstifta i de frågor där medlemsländerna har gett EU rätt att lagstifta. Nu har unionen skaffat sig mer kompetens än den har. Skadan är redan skedd i och med att direktivet är infört. 

– Men det är bra att det här nu blir prövat. Om sedan EU-domstolen gör samma bedömning som generaladvokaten så blir det tydligt för EU-kommissionen vilket mandat den har, säger hon. 

De danska parterna är också nöjda med uttalandet. Arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv skriver att Danmark vann första ronden i slaget om minimilöner. Den danska regeringen är nöjd. Arbetsmarknadsminister Ane Halsboe-Jørgensen (S) säger att lön ska beslutas i Danmark. Det finns områden som bestäms bäst på EU-nivå, men det gäller inte löner. 

– Vi har i dag fått ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat som ger oss rätt. Det är viktigt. Nu avvaktar vi den slutgiltiga domen från EU-domstolen, men för att använda en fotbollsmetafor så står det 3–0 till oss i halvlek, kommenterar hon i ett pressmeddelande.