historia

Den 24 oktober - ett speciellt datum i arbetsrätten

Skördearbete i äldre tider. Ur Köpings museums samlingar.

Idag är det den 24 oktober. Det var historiskt den dag på året då man bytte husbonde, åtminstone om man var dräng eller piga. I samband med den stora flyttningsdagen hade folk ofta en veckas ledigt.

Publicerad Uppdaterad

Nuförtiden avslutas anställningsavtal när som helst under året. Så har det inte alltid varit. I långliga tider bytte man "anställningsavtal" den 24 oktober.

Den sista veckan i oktober var en av det gamla bondeårets minst arbetsanhopade perioder. Både skörden och slakten var genomstökade. Det var en perfekt tid för bönder och tjänstefolk att eventuellt byta till ny arbetskraft respektive arbetsgivare. Veckan var också lämplig för ledighet, långt innan någon hade hört ordet semester. Vilhelm Moberg skriver i sin ”Bondeåret” att friveckans förläggning inte var någon tillfällighet:

”Den var förlagd till den för bonden lägligaste tidpunkten, då han lättast kunde avvara sina drängar och pigor.” Detta var också den tid på året då de stora marknaderna ägde rum.

Exemplar av Legostadgan som tillhört stataren Gustaf Larsson vid herrgården Ekhov i nuvarande Gnesta kommun.

Legostadgan för husbönder och tjänstehjon är en av de äldsta arbetsrättsliga regleringarna, skriver Folke Schmidt i ”Kollektiv arbetsrätt”. I stadgan var 24 oktober flyttningsdag, ett datum som ärvts från bondeåret. Uppsägning skulle ha ägt rum två månader tidigare, annars fortsatte man att arbeta ett år till. De så kallade tjänstehjonen, eller legohjonen, var skyldiga att söka sig en husbonde. Lösdriveri var olagligt och straffbart.

I den sista Legostadgan, från 1833, kan man läsa:

”39 §. Vill husbonde skiljas vid tjenstehjon eller tjenstehjon vid husbonde, eger husbonde tjenstehjon uppsäga, och, tjenstehjon tjenst sin, ifrån och med den 26 juli till och med den 24 augusti (…). Sker ej uppsägning å nu föreskrifven tid, fortfare tjenstehjon i tjensten till nästa flyttningsdag mot lika städja och lön, som förut.”

Husbonden var skyldig att ordna skjuts för tjänstehjonet och dess kista och kläder. Det var en viktig detalj. ”Utan husbondens lov fick det (tjänstehjonet red anm) icke förvara sin kista med kläder eller annat som det behövde till dagligt bruk på annat ställe än där det tjänade” skriver Folke Schmidt.

Tjänstehjonet förväntades inställa sig för arbete ”sist å sjunde dagen efter flyttningsdag”.  Stockholms stad hade särregler med två årligen återkommande flyttningsdagar, 24 oktober och 24 april. Tjänstehjon i städerna hade kortare frivecka. De förväntades vara på plats för tjänstgöring senast fyra dagar efter flyttningsdag.