Direktivet om plattformsarbete: Borgerliga ledamöter gick emot regeringens linje  

 Direktivet om plattformsarbete ska ge arbetstagare i gig-ekonomin bättre arbetsvillkor. Men det har varit många turer och en hel del dramatik innan både ministerråd och Europaparlament kunde godkänna lagstiftningen.

När ministerrådet antog skrivningarna för en månad sedan kördes de båda största medlemsländerna Frankrike och Tyskland över av resten av medlemsstaterna.

Nu när direktivet också antogs av Europaparlamentet med en stor majoritet uppträdde de svenska ledamöterna på ett oväntat sätt.

Alla ledamöter i partier som ingår i regeringsunderlaget, utom liberalen Karin Karlsbro, röstade emot direktivet. Det skedde trots att regeringen ställt sig bakom uppgörelsen när den godkändes i ministerrådet för en månad sedan.

Lag & Avtal har sökt ledamöter för kommentarer, men ingen vill inte ställa upp på intervju.

Ansvarig för frågan i den moderata gruppen, Jessica Polfjärd, skickar ett mejl.

I sitt skriftliga uttalande säger hon enbart att ”Moderaterna alltid kommer att försvara den svenska modellen på EU-nivå”. Hon lämnar ingen förklaring till att hon och hennes partikamrater går emot regeringslinjen.

Kristdemokraten David Lega hänvisar till Facebook där han förklarar sitt ställningstagande. ”Om vi låter EU lagstifta om arbetsmarknadsfrågor är den svenska modellen snart ett minne blott”

Inte heller han förklarar varför han konfronterar mot regeringens linje.

Möjligen kan en förklaring till nejrösterna vara Svenskt Näringsliv ställningstagande. Arbetsgivarna anser att direktivet strider mot EU:s grundfördrag och går in på ett område där EU inte får lagstifta.

Av de 634 närvarande ledamöterna i Europaparlamentet ställde sig 554 bakom lagstiftningen. Bland dem alltså Karin Karlsbro (L), men också vänsterpartisten Malin Björk och de tre ledamöterna från Miljöpartiet.

Karin Karlsbro skriver i ett sms till Lag & Avtal att direktivet är ”en balanserad överenskommelse mellan rådet och parlamentet och vi är nöjda med att frågan är i hamn”.

Via sin presstjänst låter hon hälsa att det är svårt för henne att recensera andra partiers agerande. Därför vill hon inte uttala sig om hur hon ser på nej-rösterna från sina kollegor i partierna bakom regeringen.

Även Socialdemokraterna överraskade i omröstningen genom att lägga ner sina röster trots att både LO och TCO uppger att direktivet i sin nuvarande utformning är något man kan leva med trots att det inte är idealiskt för den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Tyvärr kan Lag & Avtal inte få en kommentar i dagsläget, är beskedet från den socialdemokratiska sidan, men de lovar återkomma om de ”hittar en lucka”.

I den lagtext som nu antagits har en avgörande förändring skett i förhållande till det ursprungliga förslaget. EU-kommissionen föreslog att om två av fem kriterier var uppfyllda skulle en gigg-jobbare anses som anställd av plattformsföretaget.

Bakgrunden till förslaget är att många cykelbud och andra med okomplicerade arbetsuppgifter i plattsformsekonomin tvingas uppträda som egenföretagare. Då slipper plattformsföretagen ta ansvar för deras arbetsmiljö och villkor.

Nu säger direktivet i stället att varje land utifrån landets lagstiftning eller praxis på arbetsmarknaden får avgöra vem som är anställd i plattformsföretagen.

Vid en första anblick ser detta ut som förenligt med den svenska modellen där parterna på arbetsmarkanen och ytters Arbetsdomstolen avgör om ett anställningsförhållande råder.

Frågan är emellertid om EU-domstolen kan göra tolkningar som rubbar den svenska ordningen.

En annan viktig del av direktivet är kapitlet om algoritmisk verksamhetsledning. Där ges arbetstagarna bland annat rätt till större insyn i automatiserade beslutssystem och algoritmer som styr deras arbetsdag.

Ett skydd för arbetstagarna är att viktiga beslut som avstängning avslutande av avtalsförhållandet med plattformen måste fattas av en människa. Så är det inte i dag, utan en avstängning kan ske automatisk.

Centerpartiets nej till direktivet bygger på att man är missnöjd med hur direktivet utformats i denna del, men också reglerna om vem som ska klassas som arbetstagare i plattformsföretagen, uppger Abir Al-Sahlani för Lag & Avtal.