Diskriminerande att säga upp MS-sjuk

En civilingenjör som anställts som projektledare i T.& N. Management AB i Stockholm i mars 2002 fick efter en kort sjukhusvistelse i oktober 2003 diagnosen multipel skleros, MS. Han berättade om sin sjukdom på ett möte med företagsledningen den 10 oktober. Den 16 januari 2004 sade VD upp honom på grund av arbetsbrist.
Såväl mannen som hans fackförbund Sveriges Civilingenjörsförbund stämde företaget till Arbetsdomstolen.
Mannen menade i första hand att företaget sagt upp honom på grund av hans sjukdom, inte på grund av arbetsbrist. Men om domstolen skulle komma fram till att det var på grund av arbetsbrist så var uppsägningen diskriminerande på grund av hans sjukdom, arbetsgivaren hade diskriminerat honom genom att undanta två personer från turordningen i strid mot paragraf 22 i anställningsskyddslagen.
Förbundet krävde skadestånd för brott mot MBL, uppsägningen hade skett utan föregående förhandling med facket. Ombud för mannen och för förbundet var förbundsjuristen Sophie Thörne, numera arbetsrättschef på Sveriges Kommuner och Landsting.
Arbetsdomstolen kommer fram till att uppsägningen inte var grundad på personliga skäl utan hade sin grund i arbetsbrist. Frågan är då om han blev diskriminerad.
Domstolen finner att tidssambandet, att han sades upp fyra månader efter att företaget fått veta att han hade MS, talar för att han blev negativt behandlad på grund av sin sjukdom. Domstolen konstaterar också att civilingenjören i fråga blev sämre behandlad än de andra arbetstagarna trots att de alla har befunnit sig i en jämförbar situation.
Att en annan projektledare som fick vara kvar anställdes samtidigt stred visserligen inte mot turordningsreglerna eftersom denne var äldre. Men företaget hade undantagit två nyanställda personer från turordningen, som alltså fick vara kvar trots kortare anställningstid. Arbetsgivarens urval enligt undantagsregeln ska enligt utskottsbetänkandet 2000/01:AU4 inte kunna överprövas utom i fall då det står i strid med bland annat antidiskrimineringslagstiftningen, påpekar domstolen.
Enligt bolaget hade mannen inte de nödvändiga personliga egenskaperna för att utföra de undantagnas uppgifter men bolaget har inte visat att han fått någon kritik för detta. Tvärtom hade han fått ett påtagligt positivt tjänstgöringsbetyg.
Bolagets hantering av personalsituationen och turordningsfrågan var direkt inriktat på att det skulle bli just den MS-sjuka mannen som lämnade företaget, skriver domstolen.
Det är en sådan allvarlig kränkning av honom att det allmänna skadeståndet bör bestämmas till 100 000 kronor. Förbundet får 25 000 kronor i skadestånd.
Domen var enhällig.