nyheter

DO får inte resning i tvist om skadestånd

Diskrimineringsombudsmannen har inte visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet, konstaterar Högsta domstolen

Arbetsdomstolen gjorde inte fel när den sänkte skadeståndet i en tredskodom. Diskrimineringsombudsmannen, DO, hade begärt resning i målet, men Högsta domstolen säger nej.

Publicerad Uppdaterad

Arbetsdomstolen är högsta instans i mål som gäller arbetsrätt, men i yttersta nödfall kan Högsta domstolen bevilja resning om domslutet strider mot gällande rätt.

Tvisten gäller påstådd diskriminering vid en rekrytering. Bolaget inkom inte med något svar på stämningen. Därför utfärdade Arbetsdomstolen en tredskodom, som innebär att käranden, i detta fall DO, får bifall.

Men Arbetsdomstolen ändrade skadeståndet storlek. De begärda 100 000 kronorna sänktes till 75 000 kronor. Domstolen ansåg att det begärda beloppet ”klart översteg de belopp som vanligen tillämpas i AD”.

– Vi är naturligtvis besvikna över att vi inte fått gehör för våra argument i Högsta domstolen, men det är för tidigt att kommentera hur vi kommer hantera denna fråga i fortsättningen, säger Karin Ahlstrand Oxhamre, jurist och enhetschef för processenheten på DO.

Karin Ahlstrand Oxhamre

Diskrimineringsombudsmannen ansåg i sin ansökan till resning att skadeståndsbeloppet var så pass lågt att det stred mot EU-rättens krav på effektiva och avskräckande sanktioner mot den som gör sig skyldig till diskriminering.

DO hänvisade också till likabehandlingsdirektivet när man hävdade att det i diskrimineringsmål inte får finnas några i förhand satta maximibelopp för skadeståndet. Därför var det fel med en hänvisning av Arbetsdomstolen till tidigare praxis, enligt DO.

Helst hade DO önskat se ett förhandsavgörande i EU-domstolen om vilka kriterier som ska tillämpas när skadeståndet fastställts.

Ett annat argument var att redan för tio år sedan dömde AD ut skadestånd på 75 000 kronor när diskriminering skett vid rekrytering. Så väl rätts- som prisutvecklingen har gått framåt under den tid som förflutit, hävdade DO. Om man tar hänsyn till prisutvecklingen skulle dåtidens belopp motsvaras av 100 000 kronor i dag.

Högsta domstolens avslår DO:s begäran i ett kortfattat beslut.

”Diskrimineringsombudsmannen har inte visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet eller som utgör domvilla”, skriver Högsta domstolen och finner heller inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

En konsekvens av Högsta domstolens avgörande är att DO kan bli mycket mer försiktiga med att låta Arbetsdomstolen avge tredskodomar.

På 50 år har Högsta domstolen bara i fem fall beviljat resning. I fyra av dessa har det handlat om någon del i målet som behövde behandlas igen.

I ett fall konstaterade domstolen att AD missförstått rättsläget och rättegången måste tas om. Beslutet om den unika resningen offentliggjordes i december förra året och gäller hur löne- och semesterskulder ska reglera vid rekonstruktionen av företaget Emmaboda Glas.