kommentar

Erik Sjödin: Det som sker i Sverige kan få återverkningar i andra länder

Amerikanska "Workers for Blue Cross Blue Shield", som är medlemmar i United Auto Workers (UAW) strejkar i Detroit, Michigan.

Erik Sjödin pekar på att IF Metalls åtgärder inte ska uppfattas som isolerade från de stora amerikanska strejkerna mot bilföretag i Detroit.

IF Metalls stridsåtgärder mot Teslas verkstäder blixtbelyser den svenska modellen – och igår kallade Elon Musk det som sker i Sverige för galenskap.

Erik Sjödin är arbetsrättsforskare vid Stockholms universitet.

Det är mycket skiljer svensk arbetsmarknad från amerikansk. Men, också i USA har det under lång tid funnits fackföreningar. Många minns säkert filmen Wallstreet och den dramatiska dialogen mellan Gordon Gekko och Bud Fox:s pappa, den ärrade fackföreningsmannen på flygbolaget Bluestar som var föga imponerad av Gekkos försök att ta över bolaget. Fack-föreningarnas förutsättningar för att verka skiljer sig åt avsevärt mellan Sverige och USA

 Fackföreningarna lever emellertid fortfarande i USA, och särskilt i bilindustrin. United Auto Workers (UAW) organiserar idag 400 000 arbetstagare verksamma i den amerikanska fordonsindustrin. De har nyligen avslutat en enorm strejk riktad mot de tre stora biltillverkarna i Detroit (Ford, GM och Stellantis). 

Om artikelförfattaren

Erik Sjödin är arbetsrättsforskare vid Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet. Tillsammans med Niklas Selberg kommenterar han aktuell arbetsrätt i Lag & Avtal. 

Strejken började den 15 september 2023 och arkitekten var UAW:s ordförande Shawn Fain. Uteblivna löneökningar som inte täckte inflationen var en bidragande orsak till strejken. President Biden har visat sitt stöd för de strejkande och uttalat att rekordstora vinster ska leda till rekordstora löneökningar. 

Presidenten har även besökt de strejkande arbetarna och sagt att de gjort uppoffringar under finanskrisen som de nu ska hämta hem när deras arbetsgivare går otroligt bra. Strejken är avslutad och har lett till avtal som ger tjugofemprocentiga löneökningar under de fyra och ett halvt år som avtalet gäller.

Som sagt är det mycket som skiljer den svenska och den amerikanska arbetsmarknaden åt. I Sverige förhåller sig statsmakten neutral vid arbetsmarknadskonflikter och det är otänkbart att vår statsminister skulle uttala sitt stöd för endera sidan i den pågående konflikten mellan IF Metall och Tesla. UAW har ännu inte lyckats etablera sig på Tesla i USA och det finns således ännu inte några kollektiva förhandlingar för de mer än 120 000 teslaanställda i USA. Det finns rapporter om åtgärder för att motverka facklig organisering där som skulle vara otänkbara i Sverige och i andra delar av Europa eftersom Europakonventionen för mänskliga rättigheter särskilt skyddar rätten att ansluta sig till och verka för en fackförening.

IF Metalls strejk i Sverige sammanfaller alltså med strejker som saknar motstycke i USA och som riktar sig mot Teslas konkurrenter. Det återstår att se om de här i Sverige vidtagna stridsåtgärderna, som till och med inbegriper att viss musik inte får spelas i teslabilar sist och slutligen kommer att leda till att kollektivavtal ingås. Också i USA framställer fackföreningar lönekrav som backas upp av strejker, och svenska IF Metalls åtgärder ska inte uppfattas som isolerade från höstens händelser i Detroit. Teslas agerande i Sverige kan således få konsekvenser långt bort. United Auto Workers har fått förnyat självförtroende av de nyligen vunna segrarna mot de tre stora biltillverkarna i Detroit. 

Det som sker i Sverige kan få återverkningar i andra länder, alldeles oavsett om Elon Musk tycker det är galenskaper.