nyheter

EU-dom tydliggör uthyrningslagens räckvidd

Konsultbranschens tjänsteleveranser ska inte förväxlas med uthyrning av arbetskraft, anser TechSverige. Arkivbild.

24-månadersregeln i uthyrningslagen sätter nu frågan om lagens tillämpningsområde på sin spets. En färsk dom från EU-domstolen förtydligar rättsläget.

Publicerad Senast uppdaterad

24-månadersregeln

Måste erbjuda fast anställning

  • Regeln finns i uthyrningslagen sedan 1 oktober 2022.
  • Innebär att ett kundföretag ska erbjuda tillsvidareanställning till en arbetstagare som genom uthyrning har varit placerad hos kundföretaget.
  • Villkoret är att arbetstagaren ska ha varit på samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader under en period om 36 månader.
  • Kundföretaget har skyldigheten att bevaka 24-månadersregeln och komma med erbjudandet senast en månad efter att tidsgränsen överskridits.
  • Kundföretaget kan välja att istället betala ersättning till arbetstagaren i form av två månadslöner. Om kundföretaget omfattas av Huvudavtalet med LO är ersättningen tre månadslöner.
  • Rätten till anställningserbjudande alternativt ersättning föreligger endast en gång.

Den så kallade 24-månadersregeln i uthyrningslagen (§ 12 a) har nu varit giltig i drygt 24 månader. Därmed sätts frågan på sin spets vilka arbetstagare lagen är tillämplig på.

I många branscher råder nog inga frågetecken om vilka arbetstagare som är inhyrda från ett bemanningsföretag. Men inom vissa sektorer är frågan känslig och möjligen emellanåt svårbedömd, exempelvis konsultföretag som tillhandahåller specialister för tjänsteleveranser inom verkstadsindustrin, techsektorn och liknande.

Lagen gäller situationer där arbetstagare ställs till kundföretagets förfogande ”för arbete under kundföretagets kontroll och ledning” som det står i uthyrningslagen.

I förra veckan meddelade EU-domstolen en dom som möjligen bidrar till att kasta ytterligare ljus över frågan. I domen besvarar EU-domstolen ett antal frågor från en spansk domstol om bemanningsdirektivets tillämpningsområde. Direktivet ligger till grund för den svenska uthyrningslagen.

EU-domstolen skriver att bemanningsdirektivet är tillämpligt ”om arbetstagaren står under [kund]företagets kontroll och ledning och om detta företag dels ålägger arbetstagaren att utföra de tjänster som ska utföras, hur arbetet utförs och iakttagandet av företagets instruktioner och interna regler, dels övervakar och kontrollerar det sätt samma arbetstagare utför sina arbetsuppgifter”.

Techsektorn är en bransch där frågan om uthyrningslagens räckvidd blivit viktig.

Karolina Löf är chefsjurist på TechSverige.

– Konsultföretag inom IT, telekom och techbranschen är i regel inte bemanningsföretag enligt direktivet utan tjänsteföretag som tillhandahåller olika typer av tjänster och specialistkompetenser, säger Karolina Löf, chefsjurist på TechSverige.

Det råder brist på kompetens och de som jobbar som specialister på konsultbolag är attraktiva på arbetsmarknaden. TechSveriges medlemsföretag skulle kunna förlora på att 24-månadersregeln tillämpas för brett.

– Man är rädd för att konsultbranschen ska utarmas. Man har lagt stora pengar på att rekrytera och utveckla kompetensen. Nu befarar man att kundföretag, med hänvisning till uthyrningslagen, tar över den kompetensen utan att det behöver iakttas någon uppsägningstid, säger Karolina Löf.

Fakta i målet

Avgörande: 24 oktober 2024

Mål: C 441/23

Saken: Begäran om förhandsavgörande – Socialpolitik – Direktiv 2008/104/EG – Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

Därför välkomnar hon domen som hon tycker är tydliggörande. För det första preciserar domen att ett företag, för att omfattas av bemanningsdirektivet, ska ha som verksamhet, åtminstone delvis, att hyra ut arbetskraft till kundföretag.

– Jag tolkar domen som att man måste ha anställt en eller flera i syfte att hyras ut som resurs till kundföretag för att man ska anses vara ett bemanningsföretag. Det är en resurs som kundföretaget har rätt att fritt förfoga över.

Traditionella konsultföretag anställer konsulter i syftet att de ska delta i olika typer av tjänsteleveranser. De kan inte betraktas som bemanningsföretag enligt direktivet, menar Karolina Löf.

Nästa led som krävs för att det ska vara bemanning är att arbetsledningsrätten går över till kundföretaget.

– Där uttalar EU-domstolen att det krävs att det är kundföretaget som ålägger arbetstagaren att utföra arbete, bestämmer hur arbetet ska utföras och att det ska ske i enlighet med företagets instruktioner och interna regler. Men det räcker inte med det utan det krävs också att det är kundföretaget som kontrollerar och övervakar det sätt på vilket arbetstagaren utför arbetsuppgifterna på.

Det skiljer sig från hur tjänsteleveranser ofta går till, menar Karolina Löf.

– Specialistkonsulter bidrar med ett konsultföretags samlade kompetens. De arbetsleder ofta sig själva, visserligen enligt kundföretagets anvisningar om vilka resultat som ska uppnås. Men det är inte det här att någon på kundföretaget berättar hur arbetet ska utföras eller kontrollerar och övervakar.

Kan det trots den här domen finnas situationer då gränsdragningen blir otydlig och det finns risk för tvister?

– Det är klart att det alltid finns gråzoner när det kommer till juridik. Men jag skulle säga att den gråzonen har minskat avsevärt genom den här domen, säger Karolina Löf.

Läs mer: