TEMA LÖNETRANSPARENS

Facket säger nej till mer makt – den svenska modellen ska vårdas

För 60 år sedan ratificerade Sverige ILO-konventionen om lika lön för likvärdigt arbete. Men parterna har inte lyckats sluta lönegapet.

Shutterstock

Den fackliga sidan har sagt nej till den ökade fackliga makt som EU-kommissionens förslag till direktiv skulle ha gett. I stället försvarar man den svenska modellen som aldrig lyckats avskaffa löneglappet mellan könen.

Calle von Scheele Calle von Scheele är frilansjournalist och skriver återkommande för Lag & Avtal.

Publicerad 14 aug 2023 kl 15.37 Uppdaterad 14 aug 2023 kl 15.47

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Logga in på Lag&Avtal Premium

Är du inte prenumerant?
Skaffa en prenumeration och få omedelbart tillgång till det alternativ du väljer.

SE VÅRA ERBJUDANDEN

Redan prenumerant? Aktivera ditt konto här

Logga in på Lag&Avtal Premium

lönetransparens nyheter

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Premium

Sören Öman flitigast vid sidan om AD

Sören Öman är den av AD:s domare som har flest bisysslor. Han har anmält vilka typer av sidouppdrag han ägnar sig åt, men inte hur mycket tid de tar i anspråk.

Uppluckrad gräns mellan uppsägning på grund av personliga skäl och arbetsbrist

Uppluckrad gräns mellan "personliga skäl" och arbetsbrist

Med nya Las blir det tydligare att den som blir arbetsbristuppsagd inte motsvarar arbetsgivarens kompetenskrav. Uppsägningen blir därmed mer stigmatiserande på ett sätt som liknar uppsägning på grund av personliga skäl, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin.

Premium

Byggnads mest stridslysten i AD

Svenska Byggnadsarbetarförbundet är flitigast av samtliga förbund med att stämma i Arbetsdomstolen. Det visar Lag&Avtals statistik.

EU-direktiv kan ge ny praxis om lönediskriminering

Lönetransparensdirektivet och de nationella genomförandeåtgärderna ändrar enligt vår mening den rättsliga kontexten kring Arbetsdomstolens befintliga praxis om lönediskriminering, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin.

Premium

Nya Las testas vid ekonomisk nedgång

Konjunkturen är på väg nedåt och nu testas de nya turordningsreglerna i skarpt läge. Lag & Avtal har kollat upp hur parterna har förhållit sig till nya Las vid de företag som har valt att dra ned på personal

HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!

E-postAre you machine?

Lena Svenaeus: Dessa fantastiska män – på snabbspår i karriären

Domar rörande diskriminering som inte upplevs ha stöd i lagen måste kunna överklagas, skriver tidigare Jämo Lena Svenaeus och exemplifierar med en dom från Arbetsdomstolen från förra året där en man fick en tjänst framför två sökande kvinnor med högre utbildning och längre arbetserfarenhet.

Kollektivavtalet – en föränderlig avtalstyp

Reformen 2022 har inte bara förändrat anställningsskyddet utan också den svenska arbetsmarknadsmodellens fundament – avtalstypen kollektivavtal. Den slutsatsen drar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

Premium

Fick måleriföretaget bryta inhyrningsvetot?

Målareförbundet lade veto mot planerna att hyra in personal som kanske inte hade rätt kvalifikationer. Måleriföretaget valde att bryta mot vetot. För det vill förbundet ha skadestånd. Men på arbetsgivarsidan anser man att yrkeskvalifikationerna inte gäller vid inhyrning.

Måste jag vara med som reklampelare?

Min arbetsgivare vill lägga ut en bild på företagets webbplats i marknadsföringssyfte. Jag och några andra kolleger är med på bilden. Arbetsgivaren ber nu om mitt medgivande. Jag har ingen lust att vara med på bilden, men känner press att säga ja. Vad gäller?

Varför vill parterna ha en ny nämnd?

Vem bestämmer över den statligt organiserade tvistelösningen? Den frågan kan ställas på sin spets inom kort med anledning av den nya Huvudavtalsnämnden, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin, som varnar för att rättsbildningen i Arbetsdomstolen hämmas med den nya ordningen.