Nyhetsarkiv

”Foodora-domen ger ny bevisfaktor”

”Jag har alltid tyckt att arbetsrätt är roligt”, säger Annamaria Westregård. Foto: Johan Nilsson/TT

ARBETSRÄTT. Matbudet var inte anställt av plattformsföretaget Foodora utan av ett bolag som Arbetsdomstolen betraktar som ett bemanningsföretag. Arbetsrättsforskaren Annamaria Westregård anser att Arbetsdomstolen tillför ännu en bevisfaktor till prövningen av arbetstagarbegreppet.

Publicerad

I onsdags förra veckan kom domen i den uppmärksammade tvisten mellan Transportarbetareförbundet och plattformsföretaget Foodora. Arbetsdomstolen anser inte att en helhetsbedömning fullt ut kan göras för att ta ställning till arbetstagarbegreppet. Detta eftersom ett bemanningsföretag kan anses vara arbetsgivaren.

AD tar fasta på att matbudet hade ett anställningsavtal med bolaget Pay Salary, som på papperet var ett löneadministrationsföretag. Pay Salary, i sin tur, hade ett serviceavtal med Foodora. AD anser att Pay Salary genom utformningen av serviceavtalet tar på sig rollen som bemanningsföretag.

Detta är i sig intressant, anser Annamaria Westregård, docent vid Lunds universitet som forskar om arbetstagarbegreppet.

– AD brydde sig inte om att Pay Salary inte var registrerat som ett bemanningsföretag. AD valde att väldigt strikt titta på avtalet. Det är en ny bevisfaktor som vi inte haft tillgång till tidigare när vi tittar på arbetstagarbegreppet, säger hon.

Mellan matbudet och plattformsföretaget har det alltså funnits ett bemanningsföretag. Enligt Annamaria Westregårds läsning av domen gör AD valet att följa avtalskonstruktionen företagen emellan.

– Är man anställd i ett bemanningsbolag så är det bemanningsbolaget som är arbetsgivare. Då utför man arbete åt någon annan men får lönen från bemanningsbolaget. Uthyrning av arbetskraft är en väldigt etablerad företeelse. Bemanningsbranschen är en egen bransch med kollektivavtal. Det här har AD respekterat fullt ut.

Annamaria Westregård noterar även anställningsavtalet som matbudet hade med Pay Salary. Det var ett ramavtal om intermittent anställning, en anställning vid behov. Matbudet förväntades, när han var i tjänst, ta instruktion från Pay Salary direkt eller genom Pay Salarys partner Foodora.

– Det verkar ha varit ett slags ”zero-hour-contract”. Sådana är förbjudna i vissa EU-länder, men behövs inte här där man kan ha många tillfälliga anställningar i stället. Men om man har ett ”zero-hour-contract” är det en intressant konstruktion med tanke på att heltid tillsvidare är den nya normen i lagen om anställningsskydd, säger Annamaria Westregård.