Åsikter

Företags framtid vilar i Tillväxtverkets famn

Mattias Croneborg är redaktör och ansvarig utgivare för Lag & Avtal Foto: Elsa Frizell

LEDARE. I kristider får svenskarna bekanta sig med myndigheter som i vanliga fall för en undanskymd roll i offentligheten. Svårslagen etta på den listan är Folkhälsomyndigheten. För personer som sysslar med personalfrågor och arbetsrätt är nog Tillväxtverket god tvåa.

Publicerad

Verket ansvarar nu för bidragen till korttidsarbete. Stödet är tänkt till företag vars efterfrågan sopats under mattan genom smittskyddsåtgärder.

Tillväxtverket ska bedöma och besluta om vilka företag som har rätt till stödet. Verket betalar i vanliga fall ut en miljard kronor om året i olika bidrag. Finansministerns senaste prognos för korttidsarbete ligger på 50 miljarder. Varje enskild handläggare på verket kommer att ansvara för utbetalningar på hundratals miljoner kronor.

Reglerna för korttidsarbete är dessutom allt annat än glasklara, och de är i grunden utarbetade utifrån finanskrisen för drygt tio år sedan och då främst med tanke på större industriföretag.

Reglerna är en avvägning mellan enkelhet och någon form av ekonomisk rättvisa. De ska inte kunna missbrukas, så att företag som redan före krisen var på väg mot konkurs räddas med skatte­betalarnas pengar. Stödet ska heller inte leda till fusk. En risk är att medarbetare permitteras på papperet men har en informell överenskommelse med arbetsgivaren att jobba heltid.

Tillväxtverket kommer under en period att vara den myndig­het som kanske har det största ansvaret för svensk arbets­marknad. Nu hopar sig ansökningar, och en för strikt tolkning av reglerna riskerar onödiga upp­säg­ningar.

I detta nummer av Lag & Avtal har vi den årliga genomgången av svåra uppsägningar. Praxis från AD visar hur komplicerad juridiken är för både arbetstagare och arbetsgivare i fall av uppsägning av personliga skäl.