Förhandlarnas inkomster drar ifrån medlemmarnas

Det är inom den kvinnodominerande vårdsektorn som inkomstskillnaderna är som störst, visar Lag & Avtals granskning. Där tjänar de ansvariga löneförhandlarna - inom såväl Kommunal som Sveriges kommuner och landsting - mer än fyra gånger så mycket som ett vårdbiträde. Det vill säga strax över eller under miljongränsen. Vardera.
Ett vårdbiträde däremot, vars lön Kommunal förhandlar och kämpar för, tjänade förra året knappt 210 000 kronor.
Det är mindre än hälften av vad Kommunals ordförande Ylva Thörn drog in under sitt första år som ordförande, 1996.
Då, för tio år sedan, när ett vårdbiträde tjänade 157 000, taxerade Ylva Thörn för 478 800 kronor. Sedan dess har hon nästan fördubblat sin årsinkomst - till 930 000 kronor. Från Kommunal får hon idag en grundlön på 55 960 kronor samt 2 317 kronor i tilläggsarvode per månad. Därtill får hon arvoden från bland annat LO och Riksbyggen.
Löneutvecklingen ser inte sämre ut för Kommunals andre vice ordförande, Håkan Pettersson. Sedan han tillträdde som förhandlingschef, i januari 2002, har hans taxerade årsinkomst ökat från 619 400 till 864 600 kronor.
En inkomstökning på 245 200 kronor inom loppet av fyra år.
- Det är inte rätt. Men det är heller ingenting som förvånar mig. Vad ska man göra åt det?
Det säger vårdbiträdet Eva-Britt med ett uppgivet leende när vi träffar henne och övrig personal på Ekehöjdens äldreboende i Bredäng strax söder om Stockholm.
Eva-Britt, som egentligen heter något annat, är 51 år och har jobbat inom vården sedan hon var 18. Hon trivs med sitt jobb. Arbetsuppgifterna och att få jobba med människor, som hon säger.
Men hon är missnöjd med lönen. Särskilt sedan hon av hälsoskäl tvingades säga upp sig från en fast heltidstjänst för ett vikariat, vilket nu ger henne en timlön på 98 kronor plus semesterersättning. Vad hon tjänar en genomsnittlig månad, har hon aldrig räknat ut. Det varierar från månad till månad.
- Men inte blir det mycket. Fast som tur är lever jag med en man som också som jobbar.
Marlon Bacallao, vårdbiträde och fackligt aktiv inom Kommunals lokala sektion, tycker att Eva-Britts 33 år långa arbetslivserfarenhet borde ge betydligt mer utslag i lönekuvertet.
- Hon borde tjäna åtminstone 25 000, säger han.
Själv är han 34 år och har i dag, efter sju år i branschen, en månadslön på drygt 18 200.
- Lönerna är en katastrof. Jobbet är bra, men lönerna är det stora bekymret. Hur ska folk klara sig? Hyrorna ökar, priserna stiger. Det är dyrt att leva. Dessutom tvingas många jobba deltid eller vikariera, vilket skapar ännu mer otrygghet.
- Men en dålig lön påverkar inte om man går till jobbet eller inte. Man är ju tvungen att ta vad som erbjuds, framför allt jag som invandrare. Sedan kan man jobba sig uppåt.
Vi visar honom vad hans centrala löneförhandlare tjänar.
- Det förvånar mig inte alls. Så där ser även lönen ut för min arbetsgivare, fast den är ännu högre. Men självklart har de också ett stort ansvar. Och jag som vårdbiträde kan ju inte ha lika hög lön som en statsminister.
Vad skulle du önska dig i lön?
- En rimlig månadslön för ett vårdbiträde med erfarenhet borde ligga någonstans mellan 19 000 och 20 000 kronor. Då skulle åtminstone jag vara nöjd.
Undersköterskorna Reina de Garcia och Abdullah Tawfik ligger i den lönenivån. Först säger de att de är "ganska" nöjda med den lönen. Men senare under samtalet, när de börjar jämföra sin egen utbildning och arbetsinsats med vårdbiträden och sjuksköterskor:
- Det är klart vi vill ha mer, det vill väl alla.
Å ena sidan:
- Som undersköterskor utför vi mycket av sjuksköterskejobbet. Tar sockerprov, gör omläggningar och sånt. Därför borde vi ha nästan lika mycket som dem. Det ska inte skilja 8 000 mellan oss och sjuksköterskor. Det är ju ofta vi som gör jobbet.
Å andra sidan:
- Det är ingen större skillnad mellan vad vi undersköterskor och vad vårdbiträden får i lön, trots att vi har ett och ett halvt års mer utbildning. Vi borde därför ha mer.
När de ser vad deras löneförhandlare haft för inkomster och löneutveckling under de senaste tio åren, skakar Abdullah Tawfik på huvudet medan Garcia de Garcia säger:
- Det verkar som om de kämpar mer för sina egna löner? Fy fan!
Men är de inte värda en hög inkomst? Det är ju trots allt de som kämpar för att ni ska få bättre villkor?
- Nej, det tycker jag inte. Visst, de har högre utbildning än vi, men ändå - det finns ingen rättvisa.