avtalsrörelsen 2023
”Förhandlingarna om hyvling var långtgående och konstruktiva”
Handelsanställdas kunde inte förmå Svensk Handel att avstå möjligheten till omreglering av sysselsättningsgraden, så kallad hyvling. Men arbetsgivarna förbinder sig att först överväga andra alternativ och omställningstiden förlängs.
Publicerad
Knappt var industrins parter klara på fredagen den 31 mars så träffade Handelsanställdas förbund och Svensk Handel nya avtal söndagen 2 april, avtal som följer märket. Detaljhandelsavtalet och Lager- och e-handelsavtalet har samförhandlats parallellt med industrins förhandlingar. När märket var satt kunde handelns parter agera snabbt, enligt Handelsanställdas avtalssekreterare Martin Nyberg.
– Dels för att vi uppfattade att det var ett tydligt märke som satts. Dels för att vi hade diskuterat våra viktigaste frågor i de allmänna villkoren noggrant.
De viktigaste frågorna för Handels har varit hyvling, det vill säga en omreglering av sysselsättningsgraden, samt ofrivilligt deltidsarbete. Fackförbundet lyckades inte förmå Svensk Handel att avstå möjligheten till hyvling. Men parterna har enats om skrivningar som, bland annat, innebär att arbetsgivaren måste överväga andra alternativ innan beslut om hyvling fattas.
– Vi säger också att ett alternativ kan vara att dra ned antalet tjänster. Ibland är det bättre att en person sägs upp helt, än att flera hyvlas så att ingen kan leva på sin lön. Den signalen skickar vi i den här avtalsskrivningen, säger Martin Nyberg.
Parterna har dessutom enats om förändringar av den så kallade omställningstiden som en arbetstagare har rätt till som får minskad sysselsättningsgrad enligt Detaljhandelsavtalet. Tidigare var omställningstiden lika lång som uppsägningstiden. Nu förlängs den med en till tre månader, beroende på anställningstid.
– Vi hoppas att det här ska göra att arbetsgivare drar sig för att hyvla, vi vill att hyvling ska minska över lag. Men om man ändå gör det ska arbetstagaren ha ett bättre skydd, säger Martin Nyberg.
Han tycker att förhandlingarna i den infekterade hyvlingsfrågan varit långtgående och konstruktiva.
Många av Handels medlemmar är anställda på deltid men jobbar mycket mertid utan högre ersättning för mertidstimmarna. Nu har parterna enats om att den som har anställningen i handeln som huvudsysselsättning, exempelvis genom att skriftligt ha begärt mer timmar, ska ha rätt till minst 30 timmar. Detta mot tidigare 25.
– Vi har dessutom en partsgemensam riktlinje om bemanningen. Arbetsgivarna ska göra en bemanningsplanering för att kunna förutspå storhelger så att de ser sin planering. Det borde leda till att man kan få kontrakt på fler timmar.
Martin Nyberg säger att alla gynnas av att det står i kontrakten hur mycket man faktiskt jobbar.
– Det här avtalet tar kliv mot det vi vill uppnå, högre sysselsättningsgrader. Vi kommer att ha en central tillämpningsgrupp under avtalsperioden som följer upp skrivelserna om hyvling och deltid och vilken effekt de får, säger Martin Nyberg.
Svensk Handels förhandlingschef Ola Axelsson säger att det var svåra frågor på förhandlingsbordet.
– Det handlade om deltid och heltid och det som facket kallar hyvling. Det är frågor som är väldigt viktiga för oss för det handlar om arbetsledningsrätten och den behöver vi slå vakt om. Och det var tydligt att det var viktiga frågor också för Handels.
Ola Axelsson tycker att uttrycket hyvling används slarvigt.
– Hyvling är inte ett ord som vi alls använder själva. Men det jag uppfattar att man nu avser med ordet är en omorganisation där arbetsgivaren i stället för att säga upp en arbetstagare erbjuder en omplacering till ny tjänst som enbart innebär sänkt sysselsättningsgrad och först om arbetstagaren tackar nej till omplaceringen blir arbetstagaren uppsagd.
Med de förändrade reglerna kring omställningstid är det möjligt att fler kommer att bli uppsagda på grund av arbetsbrist i stället, säger förhandlingschefen.
– Det kan bli en effekt eftersom det blir förenat med större tidsutdräkt och kostnader att genomföra den här typen av omorganisation. Men min uppfattning är att det som ytterst ska styra arbetsgivarnas faktiska beslut är vad som är förenligt med verksamhetens behov.
Med nya skrivningar om lokala förhandlingar hoppas Svensk Handel att det ska framstå tydligare för de lokala parterna att det här är viktigt att förhandla om.
– Vi reglerar inte själva förhandlingsskyldigheten, den fanns sedan tidigare. Utan vi reglerar att i en sådan förhandling ska man förhandla bland annat vilka andra alternativ som kan finnas. Vi tycker att det är bra att det står i avtalet.
Bemanningsplaneringen och samråd inför schemaläggning har funnits sedan tidigare och är en viktig del i avtalet, enligt Ola Axelsson.
– Vissa ändringar har gjorts, men inga är av mer omfattande karaktär. Men vi har till exempel gjort ändringar som pekar på att det är ett väldigt bra tillfälle vid bemanningsplaneringen och samrådet att lokalt diskutera och se över möjligheten att öka sysselsättningsgraderna, säger han.
Parterna har också enats om förändringar i löneprocessen. Tidigare ordning i samband med lönerevision medförde bieffekten att anställda med liten erfarenhet automatiskt kunde få högre löneökningar än mer erfarna och kunniga kolleger.
– Det blev naturligtvis kostnadsdrivande och krångligt att förstå. Det var inte heller bra för lönebildningen inom handeln. De reglerna är nu borttagna, enklast uttryckt, säger Ola Axelsson.
