"Granskningsbeslutet går emot Datainspektionens egna riktlinjer"

Till skillnad från Datainspektionen anser Byggnads att dess behandling av icke-medlemmars personuppgifter inte alls strider mot paragraf 10 i personuppgiftslagen.
Byggnads ombud advokat Peter Kindblom har i 65 punkter på 18 A4-sidor utvecklat förbundets överklagande av Datainspektionens beslut.
Granskningsverksamheten har funnits sedan 1976 och har kritiserats för att vara onödigt, arbetstagarna ska väl själva kunna kontrollera sin lön. Men då tänker kritikerna inte på byggbranschens speciella förhållanden, påpekar Peter Kindblom. Det är en bransch där arbetstagarna byter arbetsplats löpande och där de ibland jobbar med att bygga nytt, ibland reparerar och bygger om eller underhåller. För de olika arbetena är det olika löneformer och beroende på löneform träffas nya löneöverenskommelser på varje arbetsplats. Kort sagt, lönen förändras ideligen.
"Felaktiga löneutbetalningar för tiotals miljoner kronor upptäcks årligen genom granskningssystemet." Som exempel ledde granskningen till att lönerna höjdes för 648 personer inom Byggettans verksamhetsområde (Storstockholm) 1999, av dessa var 254 oorganiserade, redovisar Peter Kindblom i en fotnot.
Han påpekar också att Europadomstolen i domen i Evaldsson-målet inte kritiserade själva granskningsarbetet, tvärtom ansåg domstolen att det syftar till att skydda byggnadsarbetarnas intressen i allmänhet. I förra årets kollektivavtal mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier avskaffades det särskilda granskningsarvodet, men parterna kom överens om att granskningen skulle vara kvar. Arbetsgivarna är enligt avtalet skyldiga att lämna uppgift om löner för alla oavsett medlemskap i Byggnads.
Att det som Datainspektionen hävdar krävs en författningsbestämmelse eller myndighetsbeslut för att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter och att det alltså inte duger med kollektivavtal, tillbakavisas.
Kollektivavtalen har en särskild ställning på den svenska arbetsmarknaden och ersätter i betydande omfattning arbetsrättslig lagstiftning. Kollektivavtal kan även gälla före regler i lag. De bör därför jämställas med "lag eller annan författning", anser Byggnads.
I motsats till Datainspektionen anser Byggnads att granskningsverksamheten inte bara gagnar medlemmarna utan att den också har en viktig kontrollfunktion i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Inspektionen gör också helt fel avvägning mellan Byggnads intresse att behandla alla arbetstagares löneuppgifter och icke-medlemmars intresse av att inte få sina löneuppgifter registrerade, hävdar Byggnads. Datainspektionen följer inte ens sina egna riktlinjer och policy-dokument i frågan.
Den svenska modellen innebär en given koppling mellan samtliga arbetstagare på en arbetsplats, organiserade såväl som oorganiserade, genom kollektivavtalets normerande effekt. Arbetsgivaren måste tillämpa avtalet även på dem som inte är medlemmar i avtalsmotpartens organisation och kan annars krävas på skadestånd för kollektivavtalsbrott. Rimligen måste Byggnads intresse av granskningen väga tyngre - även i förhållande till oorganiserade - än den ytterst begränsade kränkningen av arbetstagarnas integritet som behandlingen kan innebära, menar Peter Kindblom.
Dessutom skulle en särskillnad mellan medlemmar och icke-medlemmar kräva att arbetsgivaren registrerade arbetstagarnas fackliga tillhörighet. Det skulle tveklöst vara mer integritetskränkande än den nuvarande behandlingen av löneuppgifter, skriver Peter Kindblom till länsrätten i Stockholms län, där överklagandet har målnummer 972-08.