Nyheter

Gravid under provanställning – hur starkt är mitt anställningsskydd?

Lag & Avtals experter på arbetsrätt är Pia Attoff, advokat vid Attoff Law, Lars Bäckström, arbetsrättsjurist vid Almega, och Dan Holke, tidigare vd vid LO-TCO Rättsskydd. Foto: Pontus Lundahl / TT-Bild

EXPERTERNA. Jag är provanställd i ytterligare fem månader och har blivit gravid. Nu är jag orolig för hur min arbetsgivare ska reagera. Måste jag berätta om graviditeten, i så fall när och vilket skydd har min anställning?

EXPERTERNA SVARAR:

Syftet med en provanställning är att arbetsgivaren ska få testa den anställdes lämplighet för arbetet. En arbetsgivare kan normalt avbryta en sådan när som helst. Arbetsgivaren ska dock varsla arbetstagaren om åtgärden 14 dagar i förväg och är arbetstagaren med i en facklig organisation ska även facket underrättas samtidigt.

Både arbetstagaren och facket har rätt till överläggning med arbetsgivaren. Vid överläggningen kan arbetstagaren och facket få information om orsaken till att arbetsgivaren avser att avbryta anställningen och försöka få arbetsgivaren att ändra sig. Om arbetsgivaren inte ändrar sig går det dock inte att rättsligt pröva arbetsgivarens beslut att avbryta provanställningen.

Även den anställde kan avbryta provanställningen när som helst och då sluta omedelbart. I normalfallet kan en provanställning pågå i maximalt 6 månader. Avvikelser från lagens regler kan dock finnas i kollektivavtal.

För att avsluta en provanställning behöver alltså arbetsgivaren normalt inte visa att det finns saklig grund/sakliga skäl för åtgärden.

Men en gravid arbetstagare skyddas av diskrimineringslagen. Om en arbetsgivare avslutar en provanställning bland annat på grund av att en kvinna är gravid är det könsdiskriminering. Då kan åtgärden prövas rättsligt och om avbrytandet av provanställningen har något samband med graviditeten kan den ogiltigförklaras och arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Om avslutandet av anställningen har något samband med graviditeten kan det även utgöra brott mot föräldraledighetslagen eftersom man kan förvänta sig att den som är gravid senare kommer att ansöka om föräldraledighet.

Det finns inga regler om när en kvinnlig arbetstagare måste berätta för sin arbetsgivare att hon är gravid. Förutsättningen för att diskrimineringslagens och föräldraledighetslagens regler ska kunna åberopas är dock att arbetsgivaren känner till att arbetstagaren är gravid eller planerar att försöka bli det. På så sätt är det en fördel för arbetstagaren att arbetsgivaren får reda på det tidigt.

I praktiken är dock det skydd som diskrimineringslagen ger inte helt lätt att tillämpa. En förutsättning för att det ska vara fråga om diskriminering är att arbetstagaren kan visa omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering förekommit. Först om arbetstagaren lyckas med det måste arbetsgivaren bevisa att diskriminering inte förekommit, det vill säga att det finns andra, sakliga skäl för åtgärden.

Om en tvist skulle uppstå vore det en fördel för frågeställaren om hon kan visa att hon innan arbetsgivaren fick reda på graviditeten var uppskattad på arbetsplatsen och hade fått positiva omdömen. Andra omständigheter som kan göra det antagligt att det förekommit diskriminering kan vara att arbetsgivaren uttalat sig negativt om gravida eller föräldralediga arbetstagare eller att provanställningen avbryts i ett nära tidssamband med att arbetsgivaren får reda på graviditeten.

Sammanfattningsvis avgör alltså arbetstagaren själv när hon vill berätta om sin graviditet för arbetsgivaren. Det kan medföra fördelar för henne att berätta det relativt tidigt men det kan också vara klokt att vänta ett tag och försöka skaffa sig positiva omdömen från arbetsgivaren, gärna i form av sms eller e-post som går att visa i en eventuell tvist.