Nyheter

Här är pusselbitarna i nya Las

Många har varit med att lägga pusslet för att få ihop förslag på regler till nya Las. Lag & Avtal spjälkar upp förslaget i beståndsdelarna. Foto: Shutterstock

FÖRDJUPNING. Las-överenskommelsen innebär många nya regler i anställningsskyddet. Minskad anställningstrygghet kompenseras med ett omställningspaket. Lag & Avtal listar över 40 stora förändringar. Reformen börjar gälla nästa sommar och höst, förutom omställningsstödet som träder i kraft i januari 2023.

Publicerad

Undantag i turordningen

1. Tre undantag i Las. Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist får alla arbetsgi-vare göra tre undantag från turordningslistan. I dag får företag med högst tio an-ställda göra två undantag.

2. Fyra undantag i avtal. I huvudavtalet mellan parterna tillåts arbetsgivare som enbart har ett enda arbetsställe att göra fyra undantag. Det gäller arbetsgivare knutna till Svenskt Näringsliv, som har avtal med facken i huvudavtalet.

3. Procentregel för större arbetsgivare. Huvudavtalet ger anslutna arbetsgivare möjlighet att välja tre undantag eller undanta 15 procent av personerna (avrundat till närmaste heltal) som varslas om uppsägning. Men undantagen får inte överstiga 10 procent av antalet anställda vid driftsenheten.

Kommentar: Företag med få anställda kan i princip själva avgöra vilka i personalen som sägs upp. Större företag får ökade möjligheter att undanta nyckel-personer. Arbetsgivare som förhandlar om avtalsturlistor får en starkare förhandlingsposition. Äldre arbetstagare blir däremot inte lika skyddade som i nuvarande Las. I små företag blir jobben mer osäkra, eftersom arbetsgivarna avgör vem som sägs upp. Procentregeln gör även jobben i större företag mer osäkra.

Sakliga skäl införs i Las

4. Sakliga skäl ersätter saklig grund. Det innebär att uppsägningar vid både arbetsbrist och av personliga skäl måste ha sakliga skäl.

5. Sakliga skäl blir dispositivt. Parterna får möjlighet att sluta avtal om vad sakliga skäl ska innebära. Dessa avtal får enbart slutas av centralorganisationer eller förhandlingskarteller. På förbundsnivå är det inte möjligt, eftersom lagstiftaren inte vill ha skiftande anställningsskydd mellan enskilda branscher.

Kommentar: Den exakta skillnaden mellan det nya begreppet sakliga skäl och nuvarande begrepp saklig grund är oklar. Begreppet ändras förmodligen för att markera att en ökad flexibilitet ska råda vid uppsägningar.

Uppsägningar av personliga skäl

6. Lättnader i arbetsgivarnas skyldigheter. Vid misskötsamhet, samarbetssvårigheter eller andra allvarliga brott mot anställningsavtalet kan arbetstagaren sägas upp, men arbetsgivaren måste göra en helhetsbedömning av omständigheterna bakom agerandet. Arbetsgivaren behöver inte längre göra några avvägningar mot arbetstagarens personliga intresse av att behålla anställningen, som försörjningsbörda eller svårighet att hitta nytt jobb. Om arbetsgivaren tidigare genomfört en omplacering har den uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Arbetsgivaren behöver inte heller göra någon prognos om arbetstagarens framtida beteende kan tänkas förbättras.

Kommentar: Arbetsgivare får större möjlighet till uppsägning av personliga skäl. Det gäller till exempel samarbetssvårigheter och för sena ankomster. ven misskötsamhet av engångskaraktär av en arbetstagare med lång anställningstid hos arbetsgivaren leder till risk för uppsägning.

Tvist om uppsägning

7. Ingen lön under tvist. Vid tvist om uppsägning av personliga skäl eller avsked får arbetstagaren inte behålla sin lön. I dag behåller arbetstagaren lönen vid tvister om uppsägning, men inte vid tvist om avsked.

8. Rätt till a-kassa under tvist. I stället för lön vid tvist om uppsägning av personliga skäl får man rätt till a-kassa under tvisten. Om arbetstagaren vinner tvisten och ska ha lön och skadestånd måste a-kasseersättningen återbetalas, men antalet ersättningsdagar återfås.

Kommentar: I dag blir personer avskedade i stället för uppsagda av personliga skäl, därför att arbetsgivare inte vill betala lön under en lång tvist. Sådana överväganden behöver arbetsgivarna inte göra framöver. Arbetstagare får däremot en något sämre position eftersom a-kassa innebär en inkomstsänkning under tvisten.

Höjt skadestånd

9. Höjt skadestånd för arbetsgivarna. Arbetsgivare som felaktigt genomför en uppsägning av personliga skäl eller ett avskedande ska drabbas av höjt skadestånd. I huvudavtalet och förarbetet beskrivs en skala: Vid felaktig uppsägning 135 000 kronor, och vid felaktigt avsked 190 000 kronor. Om en arbetsgivare avskedat men haft underlag för en uppsägning blir skadeståndet 90 000 kronor. Denna skala skrivs inte in i Las, utan är en rekommendation till domstolarna.

Kommentar: Skadeståndet ska vara avskräckande och motverka överträdelser av anställningsskyddslagen, enligt huvudavtal och lagstiftaren. Om skadeståndsnivåerna blir praxis vet vi först efter att Arbetsdomstolen avkunnat ett antal domar enligt den nya lagstiftningen

Möjlighet att säga upp sig

10. Egen uppsägning med a-kassa. Om arbetsgivaren vill skilja arbetstagaren från tjänsten, till exempel beroende på bristande prestation i arbetet, kan parterna träffa en överenskommelse om att avsluta anställningen. Då får arbetstagaren rätt till a-kassa. I dag är avstängningen 45 ersättningsdagar vid egen uppsägning.

Kommentar: Detta blir ett sätt att mjuklanda när parterna är överens om att dagens regler inte fungerar. Regeln finns för att arbetstagare som gör upp med arbetsgivaren om att sluta inte ska hamna i en sämre situation än den som väljer att tvista om uppsägningen.

Förtroendemän undantas

11. Uppsägning eller avskedande av förtroendeman. Vid tvister när en facklig förtroendeman sägs upp av personliga skäl eller avskedas ska arbetsgivaren betala lön till dess frågan är löst. Förtroendemannen kan i domstol begära ett interimistiskt beslut om att avstängning från arbetet hävs så att det fackliga uppdraget kan fullföljas. Arbetsgivaren kan i sin tur i domstol begära ett interimistiskt beslut om att anställningen upphör vid uppsägningstidens utgång.

Kommentar: Förtroendemannalagen skyddar facklig verksamhet på en arbetsplats. Denna regel upprätthåller det skyddet.

Inhyrning av arbetskraft

12. Tillsvidareanställning av inhyrda. Personal som hyrs in på en arbetsplats ska erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget efter sammanlagt 24 månaders arbete på en och samma driftsenhet under en treårig period. Om arbetstagaren tackar nej behöver inga nya erbjudanden om anställning lämnas.

13. Arbetsgivare kan köpa sig fria. I stället för att erbjuda anställning kan arbetsgivaren betala två månadslöner till berörd person och fortsätta med inhyrningen.

14. Ingen uppsägningstid. Arbetstagare som erhåller anställning hos kundföretaget behöver inte säga upp sig, utan kan omedelbart börja sin nya anställning, men måste naturligtvis informera bemanningsföretaget.

15. Grupper undantas. Personer med anställningsstöd, skyddat arbete eller lönebidrag omfattas inte av regeln om anställning efter 24 månader.

Kommentar: Ändringarna är tänkta att öka antalet tillsvidareanställningar och förhindra företag att lösa varaktiga personalbehov med tillfälligt anställda. Arbetsgivares möjlighet att undkomma tvånget genom betalning av två månadslöner är negativt för dem som har behov av trygga anställningar. Regeln införs förmodligen för att ”rädda” staten. Enligt grundlagen ska statliga anställningar ske enbart på skicklighet och förtjänst. Därför kommer statliga arbetsgivare alltid att tvingas köpa sig fria efter 24 månaders inhyrning. Utredaren bedömer att få arbetstagare berörs av förändringen eftersom de flesta uppdrag varar 6–18 månader.

Hyvling av arbetstid

16. Omställningstid införs. Vid hyvling, omreglering av arbetstid, ska arbetstagaren ha en omställningstid som motsvarar uppsägningstiden, dock högst tre månader. Tiden räknas från den dag arbetstagaren accepterar förändringen.

17. Turordning ska gälla. Vid hyvling av arbetstid ska turordningsregler gälla. De med kortast anställningstid ska erbjudas lägre sysselsättningsgrad först. Erbjudande med låg sysselsättningsgrad ska lämnas före erbjudande med högre. Den som motsätter sig de nya arbetsvillkoren kan sägas upp på grund av arbetsbrist.

Kommentar: Arbetstagarna får visserligen en kort respit då de kan förbereda sig för en kortare arbetsvecka och lägre inkomst, men för arbetsgivare med god framförhållning spelar omställningstiden på högst tre månader liten roll. Arbetstagare med stor försörjningsbörda är förlorare vid hyvling.

Särskild visstid

18. Begreppet särskild visstid införs. Dagens begrepp allmän visstid slopas och ersätts av särskild visstid. Vid anställning på visstid måste arbetsgivare skriftligt upplysa arbetstagaren om anställningsformen.

19. Övergång till fast jobb. Efter sammanlagt tolv månaders visstidsanställning under en femårsperiod övergår visstiden till tillsvidareanställning. Om visstidsanställningar, vikariat eller säsongsarbete följer på varandra ger det samma rättighet.

20. Företräde till ny visstid. Efter sammanlagt nio månaders visstidsanställning under tre år har arbetstagaren företräde till nya visstidsanställningar.

21. Gynnsam beräkning. Arbetstagare som haft tre eller fler korta visstider under en och samma månad får räkna tiden mellan dem som anställningstid.

Kommentar: Med dessa beräkningsregler har arbetstagare något lättare att få en tillsvidareanställning. Denna möjlighet förstärks något av förtur till ny visstid efter sammanlagt nio månaders arbete och av beräkningsreglerna vid många korta jobb under samma månad. Arbetsgivare som använder sig av mycket visstid för att slippa tillsvidareanställa får svårare att fortsätta på samma sätt. Å andra sidan riskerar arbetstagare att utlasas efter nio månader om arbetsgivaren vill undvika risken att behöva anställa.

Heltid blir norm

22. Ny norm. Vid sidan av normen om tillsvidareanställning införs heltid som norm i Las, om inget annat avtalas.

Kommentar: Frågan är hur stor betydelse detta får, eftersom man i anställningskontrakt avtalar om arbetstid. Begreppet heltid finns inte i arbetstidslagen, däremot begränsar lagen ordinarie arbetstid till 40 timmar i veckan

Studiestöd vid omställning

23. Studiestöd för arbetstagare. Arbetstagare får möjlighet att studera på heltid i upp till ett år med 80 procent av lönen i studiestöd. Den nya termen omställningsstudiestöd införs.

24. Hel eller deltid. Arbetstagaren kan studera med stödet på heltid i 44 veckor, vilket motsvarar ett års studier. Deltidsstudier på 20, 40, 50, 60 och 75 procent är också tillåtna. Vid deltidsstudier förlängs perioden så att den som mest motsvarar omfattningen vid heltidsstudier. Stöd kan ges till studier som minst motsvarar en vecka på heltid. Vid 20 procents studier måste de alltså pågå i fem veckor.

25. Fortsatta studier. Utbildningen får pågå i högst 80 veckor på heltid. Detta gäller för dem under 40 år. Därefter finns ingen gräns för studiernas längd. Stödet däremot utgår endast i 44 veckor.

26. Tak för stödet. Stödets storlek ska beräknas utifrån den sjuklönegrundande inkomsten (SGI) och maximeras till 20 458 kronor med en årlig höjning av taket. Detta är 80 procent av lönen upp till 4,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en lön på 25 600 kronor.

27. Lån kompletterar. Arbetstagare kan ansöka om studielån som komplettering till bidraget om man tjänar mer än 25 600 kronor. Termen omställningsstudielån införs och kan högst motsvara normala studielåns grund och tilläggslån. Sammanlagt får inte bidrag och lån överstiga den tidigare nettoinkomsten från arbetet.

28. Alternativ till lån. Anställda på arbetsplatser som är anslutna till trygghetsrådet TRR kan få ett kompletterande studiestöd för inkomster ovanför taket. Med mellan 4,5 och 5,5 inkomstbasbelopp täcker detta 80 procent av lönen. Över denna nivå kan stödet bli 65 procent av lönen upp till tolv inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 68 000 kronor i månaden.

29. Tak i statsbudgeten. Att få omställningsstudiestöd blir ingen rättighet för den som uppfyller kraven. Stöden betalas ut i mån av medel i statskassan och behandlas i den ordning de kommer in. I genomsnitt beräknas staten satsa 7,5 miljarder kronor årligen på stödet.

30. Tillåtet att arbeta. Den som får stöd och lån måste avstå från att arbeta i den omfattning studierna bedrivs. Vid heltidsstudier kan man inte arbete. Vid studier på 50 procent tillåts arbete på halvtid.

31. Tvådelad kvalificering: etablering. För att få stöd måste man uppfylla ett arbetsvillkor som är tvådelat. Det ena villkoret säger att man måste vara etablerad på arbetsmarknaden och har arbetat minst 16 timmar i veckan i minst åtta år under en period på 14 år. Arbete före 19 års ålder räknas inte. För att underlätta bevisningen av arbetsvillkoret ska etableringsdelen även kunna prövas genom inkomstuppgifter. Inkomsten ska vara minst 17 050 kronor i månaden (25 procent av ett inkomstbasbelopp) eller 204 600 kronor på ett år.

32. Tvådelad kvalificering: aktualitet. Det andra villkoret är att man ska anses vara verksam på arbetsmarknaden. Av de åtta åren med arbete måste minst tolv månader ha utförts under den senaste tvåårsperioden. Även aktualiteten kan prövas med inkomstuppgifter.

Kommentar: Omställningsstödet riktar sig till redan etablerade på arbetsmarknaden, men inte till personer med svagare ställning som nyanlända eller unga utan fullständiga gymnasiestudier. Stödet är generöst eftersom även individer som inte riskerar arbetslöshet eller har ett faktiskt behov av kompetensutveckling kan ta del av det.

33. Inget fritt val. Alla de utbildningar som ger rätt till studiestöd i utbildningsväsendet ska kunna studeras med omställningsstöd. Men stöd ges enbart till utbildningar som bedöms stärka den sökandes ställning på arbetsmarknaden och där det finns behov av kompetensen på arbetsmarknaden.

34. Trygghetsråd bedömer. Innan CSN (Centrala studiestödsnämnden) betalar ut stödet ska den ha yttrande från ett trygghetsråd, som ska bedöma hur den sökta utbildningen kommer att stärka individens ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. För anställda hos arbetsgivare utan kollektivavtal ska den nya offentliga omställningsorganisationen avge yttrandet.

35. Åldersstyrt. Stöd med både bidrag och lån kan lämnas till och med det år som arbetstagaren fyller 60 år. Därefter kan arbetstagaren få bidraget under en kortare tid. Det handlar om högst tio veckor till och med det år då individen fyller 62 år.

36. Fler får stöd. I huvudavtalet har parterna ändrat reglerna för berörda trygghetsråd. Man utökar den grupp som kan få stöd från råden med visstidsanställda vars anställning upphört och arbetstagare vars anställning upphört på grund av sjukdom.

Kommentar: Det nya omställningsstudiestödet kommer i snitt att kosta staten 7,5 miljarder kronor årligen. Den summa som sätts av i statsbudgeten till studiemedel ökar med 25 procent. Forskare ifrågasätter om en så stor satsning är en ändamålsenlig prioritering i förhållande till andra grupper som skulle behöva förbättringar.

Statlig omställningsorganisation

37. Nytt system. Kammarkollegiet får i uppdrag att upphandla statliga omställningstjänster som riktar sig till anställda på företag som saknar kollektivavtal.

38. Råd och stöd. Systemet ska omfatta grundläggande rådgivning och vägledning. Personer som är uppsagda eller arbetslösa och lider av ohälsa kan få förstärkt stöd. Individen kan få stöd av den statliga omställningsorganisationen i högst tolv månader.

39. Kvalificering. Förutom att vara anställd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal ska den som söker stödet ha arbetat minst 16 timmar i veckan under tolv månader under de senaste två åren. Personen får inte ha fyllt 65 år.

40. Stöd i mån av medel. Stöd ges om det finns medel. Omkring 300 miljoner kronor ska årligen avsättas till systemet. Ansökan om stöd behandlas i den ordning de kommer in.

Kommentar: Den offentliga organisationen innebär att alla arbetstagare har tillgång till ett visst omställningsstöd. Det kan minska viljan bland framför allt mindre företag att sluta kollektivavtal när de ändå får tillgång till en av godbitarna i avtalen.

41. Arbetsgivare ersätts. Arbetsgivare med kollektivavtal betalar en avgift till trygghetsråd. För att uppnå rättvisa mellan dem och arbetsgivare utan avtal införs en ersättning. Arbetsgivare med avtal kan få tillbaka en del av avgiften till trygghetsråden, dock maximalt 0,15 procent av lönesumman.

42. Avgiftsbefrielse. Just nu är avgifterna till trygghetsråden låga. För den privata sektorn är de till TRR 0,1 procent (PTK) och till TSL 0,07 procent (LO). I praktiken får arbetsgivarna på dessa områden avgiftsbefrielse om nuvarande avgifter gäller när systemet införs. I andra fonder, som TRS för de ideella och kulturella sektorerna eller Omställningsfonden på den kommunala sidan, blir avgiften starkt reducerad tack vare den statliga återbetalningen.

43. Miljardsatsning. Denna del av omställningspaketet beräknas kosta staten drygt 3 miljarder kronor. Merparten avser ersättning till företag som har avgifter till trygghetsråd.  

Kommentar: Återbetalningen ska skapa ekonomisk rättvisa mellan företag med och utan kollektivavtal. Men medan den offentliga omställningsorganisationen kostar staten 300 miljoner kronor beräknas återbetalningen av avgifter kosta 2,7 miljarder kronor.