Kollektivavtal ska kunna undertecknas elektroniskt 

I medbestämmandelagen (mbl) finns regler om hur kollektivavtal ska vara utformade. De ska vara skriftliga och undertecknade av parterna med bläck på papper. Annars är de inte giltiga.

Just signaturerna är viktiga har rättspraxis slagit fast. Anledningen är att parterna ofta byter skriftliga förslag under en förhandling och man ska veta vilken av dessa handlingar som är det slutliga avtalet om en tvist om innehållet uppstår.

Från sommaren 2025 blir det tillåtet med digitala signaturer.

– Vi har efterfrågat detta ganska länge och är positiva till förslaget. Det har främst betydelse för lokal facklig verksamhet där det träffas en mycket större mängd avtal än på central nivå, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Det är en bra anpassning som ligger i linje med samhället utveckling. Vi jobbar mycket digitalt med möten på distans och sparar handlingar digitalt.

Inom förbundet är man inte främmande inför elektroniska signaturer. Sådana förekommer i till exempel lokala protokoll vid vissa mbl-förhandlingar och vid överenskommelser i personliga tvister.

Däremot har man satt stoppgränsen vid hängavtal där arbetsgivare som inte är medlemmar i någon arbetsgivarorganisation anslutit sig till ett kollektivavtal. Där har andra parter tillåtit elektroniska signaturer, men inte Unionen.

– Vi har inte velat förrän det är utrett vad som gäller. Eftersom kollektivavtal är så viktiga avtal har vi inte chansat, säger Wulkan.

Förslaget om elektroniska signaturer finns i den nyss slutförda statliga utredningen om ny beredskapslag för krig och andra samhällsfarliga situationer.

Förutom framtagandet av en ny beredskapslag fick den i uppdrag att se över hur kravet på skriftliga avtal skulle vara utformat i medbestämmandelagen med tanke på det moderna digitala samhället.

Både fack och arbetsgivare har efterfrågat ett klargörande av vad som gäller.

– Vi välkomnar ett förtydligande i lagtexten. Både på fack- och arbetsgivarsidan har det funnits en oro kring hur det förhåller sig rättslig, säger Jonas Stenmo, chefsjurist Almega.

Arbetsgivarna i tjänste- och servicesektorn har däremot redan använt sig av Bank-id för underskrift av avtal.

– Vi har hävdat att det har varit möjligt och sedan tidigare träffat kollektivavtal digitalt. Var enda avtal om korttidsarbete under covidpandemin var digitalt signerade.

I medbestämmandelagens paragraf 23 regleras att kollektivavtal ska vara skriftliga. Den framgår av förarbeten och proposition att detta också innebär en signatur på handlingen.

Det senare har även Arbetsdomstolen slagit fast i några enstaka domar.

Även uppsägning av kollektivavtal ska vara skriftliga, enlig paragraf 30 i mbl. Där är inte formkravet lika hårt som vid ingående av avtal. I historisk tid har till exempel uppsägning via telegram godtagits.

Elektronisk signatur kommer att regleras genom ett tillägg i paragraf 23 där man hänvisar till en mycket teknisk EU-förordning (eIDAS-förordningen, EU 910/2014). Bank-id uppfyller de krav som EU ställer.