Åsikter

”Lagförslag om fotoförbud riskerar leda till oordning”

I praktiken blir det rättens ordförande som får avgöra vem som är journalist. Det vore förvånande om det inte finns en viss osäkerhet bland landets domare kring vem som är journalist, skriver debattörerna Jonas Nordling och Ulrika Hyllert, ordförande respektive vice ordförande, Journalistförbundet. Foto: TT-Bild, Tor Johnsson
Jonas Nordling, ordförande, Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson
Ulrika Hyllert, vice ordförande, Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

DEBATT. Förra året kom utredningen Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). Precis som när det gäller ordning och reda i politiken är det svårt att argumentera emot. Vem vill inte ha ordning och säkerhet i domstolen? Problemet med utredningens förslag är dessvärre att det riskerar att skapa allt annat än ordning och säkerhet.

Regeringen gick inte vidare med alla förslagen i utredningen. Till exempel skrotades förslaget om ett fotoförbud i domstolens väntsal, vilket var bra. Vissa bestämmelser justerades också av regeringen, men tyvärr inte till det bättre. Tidigt i höstas passerade förslaget lagrådet utan större problem. Det har just nu som så mycket annat skjutits på framtiden i väntan på ny regering.

I dag är det inte tillåtet att fotografera i rättssalen. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter. Det är en ordning som har accepterats och respekterats av journalister. Förbudet har lett till att medier ibland anlitar rättegångstecknare för att i bild återge vad som händer i rättssalen. Problemet som domstolarna lyfter fram är att förbudet inte respekteras av vanliga å­hörare. Mobiler används för att i smyg ta bilder i rättssalen. Därför föreslås det att mobiler och annan elektronisk utrustning ska förbjudas helt. Mobilen ska vara avstängd och undanstoppad, som det heter i den nya bestämmelsen i rättegångsbalken. Det kommer dock inte gälla journalister som ju har behov av att använda elektronisk utrustning för att rapportera från rättegångar.

Så varför bryr Journalistförbundet sig om detta? Journalisterna ska ju undantas. Problemet är att vi inte vill ha någon gräddfil för journalister. Vi vill att alla ska medborgare ska ha samma grundläggande rättigheter.

En av anledningarna till det (förutom att det står i regeringsformen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter) är att det är väldigt svårt att avgöra vem som är journalist. Journalist är och ska inte vara en skyddad titel. Sådana krav vore ett hot mot det fria ordet och därmed mot demokratin.

Svårigheterna att avgöra vem som är journalist var något som vi lyfte i förbundets remissvar på utredningen. Regeringen uppmärksammar också detta i lagrådsremissen men väljer att blunda för problemet och skicka det vidare ner till domstolen.

I praktiken blir det rättens ordförande som får avgöra vem som är journalist. Det vore förvånande om det inte finns en viss osäkerhet bland landets domare kring vem som är journalist.

Risken med förslaget är uppenbar. Personer som inte har några ambitioner att rapportera journalistiskt från rättegångar kommer felaktigt kunna hävda att de är journalister för att få ha mobilen på under huvudförhandlingen. Detta riskerar att leda till misstänksamhet mot medierna. I stället för ordning och säkerhet i domstolen kommer det att bli oordning och stor osäkerhet.

Jonas Nordling, ordförande, Journalistförbundet

Ulrika Hyllert, vice ordförande, Journalistförbundet