Åsikter

Låt proffsen skapa de viktiga nya jobben

Jakob Stenberg, journalist och redaktör på Svenskt Näringslivs tidning Entreprenör.

KRÖNIKA. Kommunala kärnverksamheter är viktiga och självklara, men i många fall sysslar politiker med saker som företagare borde sköta. Politiker bör överlåta till proffsen, företagarna, att driva företag och skapa nya jobb.

Publicerad

Från ingenstans landade begreppet enkla jobb på allas läppar. Efter initialt gnabb började det hända saker: fack, arbetsgivare och politiska partier presenterade olika förslag på temat. Exakt vad begreppet innebär kan variera – och beskrivningen av vissa jobb som enkla kan vara problematisk – men gemensamt för samtliga förslag är ambitionen att personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma in på den.

Det är välkommet att diskussionen äntligen har mognat och att skyttegravarna har lämnats till förmån för förhandlingsbordet. Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden behöver mötas med riktiga åtgärder. Trenden med enkla jobb har emellertid även spridit sig till det offentliga. Flera kommuner har dragit igång offentligt finansierade projekt för att skapa enkla jobb, exempelvis tvätterier. Besluten må drivas av välvilja, men det är fel väg att gå.

Statliga försök att driva företagsexperiment och leda inom innovation har historiskt inte sällan påmint om den pinsamma pappan som stannar kvar lite för länge på barnets klassdisco. Det är inget fel på glädjen, men för alla utom pappan är det tydligt hur hopplöst omodern han är. Tack och lov har statliga företagsexperiment blivit allt mer sällsynta, men om du tror att offentliga företag tillhör det förgångna bör du tänka igen. Faktum är att antalet kommunala bolag ökar i Sverige. Bra nyheter för entusiastiska politiker och tjänstemän, dåliga nyheter för privata företag och inte minst för skattebetalarna. Nej, jag förordar inte att kommuner bör lägga ned all verksamhet. De allra flesta är överens om att det offentliga spelar en viktig och roll i att ge samhällsservice. Självklart finns det flera kärnuppgifter som kommunen ska syssla med. I det avseendet råder det i det närmaste konsensus.

Men kafé, spa, gym, elcykeluthyrning, pr-­rådgivning, tvätteri, lantbrukstjänster och allt-i-allo-hjälp är några exempel på kommunalt företagande, trots att det redan finns konkurrenskraftiga privata företag i samma bransch. En enkät från Konkurrensverket visar att många före­tag upplever att offentliga aktörer får för­delar. Att nu använda trendbegreppet enkla jobb för att legitimera kommunalt företagande är olyckligt.

Visst, enklare jobb är viktigt för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden genom att ge ett första jobb till personer som i dag står långt ifrån. Men de politiker som anser att de skapar enkla jobb blandar ihop korten och missförstår, avsiktligt eller oavsiktligt, vad begreppet innebär. Tankefelet är att dessa jobb inte ska skapas på en fri marknad utan ska uppstå genom ett snurrande i samma ekorrhjul, där medborgarnas pengar först subventionerar artificiellt skapade jobb, och därefter används till att köpa en vara eller en tjänst. I stället för att själva leka företagare bör politiker lägga sin energi på att skapa riktiga förutsättningar för att riktiga företag ska kunna skapa riktiga jobb. Bredda rut- och rotavdragen, sänk skatterna på arbete och företagande, skrota Reepalu-utredningen och minska regelkrånglet. Till att börja med.