LO-ekonomer om konjunkturen: Svagt lutande nedförsbacke

LO-ekonomerna ser stora möjligheter till välfärdssatsningar utan att äventyra statsfinanserna. Enligt Åsa-Pia Järlinden, LO-ekonom, visar organisationens beräkningar att vi skulle klara att satsa 100 miljarder mer på välfärden de kommande åren utan att äventyra de offentliga statsfinanserna. Det skulle leda till högre tillväxt och därmed en bättre utveckling på arbetsmarknaden.

LO-ekonomerna Håkan Hellstrand, Anna Kirsti Löfgren och Åsa-Pia Järliden Bergström kallade på tisdagsförmiddagen till presskonferens i LO-borgen för att presentera LO-ekonomernas prognos, Ekonomiska utsikter.  LO-ekonomerna har nu uppdaterat sin konjunkturprognos. Den senaste kom i november förra året.  

Håkan Hellstrand pekar på vikten av en bättre spelplan, där Riksbanken har möjligheter att använda sig av penningpolitiken på ett annat sätt än idag. 

– Det har hänt en del sedan dess. Den internationella ekonomin har blivit svagare än vi förväntade oss i höstas. Sverige befinner sig fortfarande i en högkonjunktur, men den mattas av. Vi pratade om att vi passerat kulmen förra gången. Nu tittar vi ner i en ganska svagt lutande utförsbacke.

Håkan Hellstrand konstaterar att arbetslösheten upphörde att minska redan förra året. Den har stannat på strax över  6 procent, men LO-ekonomerna tror att den är på väg upp mot runt 6,5 procent.

Lönerna ökar inte särskilt mycket mer än tidigare, är LO-ekonomernas analys.

– Därmed har vi ett väldigt svagt underliggande inflationstryck, säger Håkan Hellstrand.

Riksbanken har haft ett antal år när man har uppnått inflationsmålet och hamnar på runt 2 procent, konstaterar han.

– Det har man uppnått genom väldigt starka ökningar av energipriserna och den svaga kronan, som ger en del prisökning, även om det inte varit så mycket som Riksbanken hade förväntat sig. Tittar vi på den underliggande inflationen ser man att den varit uppe ett kort tag på 2 procent. Sedan har den i allmänhet legat runt 1,5 procent. Man kommer upp några tiondelar, men det kommer att hamna på några tiondelar under 2 procent, är vår prognos, säger Håkan Hellstrand.

Den svenska arbetsmarknaden har haft en lång period av stark sysselsättning där arbetslösheten minskat svagt.

– Lönerna är på väg upp i måttlig takt. Vi gör en prognos för 2019 och 2020. Vi utgår från hur statistikutfallet sett ut vad gäller löneglidning under senare tid.

För nästa år gör vi ett tekniskt antagande. Då går vi på  lönenormen. Då är det prisökningarna i näringslivet och produktiviteten som avgör löneutvecklingen. Vi antar att produktiviteten går upp mot knappt 1,5 procent i näringslivet och att priserna kommer att öka med drygt 1 procent. Sammanlagt ger det en löneökning på 3,1 procent, enligt vår kalkyl, säger Håkan Hellstrand.  

Han går igenom BNP-tillväxten, som under flera år varit 2,5 procent.  

– Nu sjunker den ner till 1,4 procent i år. Nästa år  hamnar den på 1,5 procent. Visst är det ett fall i tillväxttakten, men det är fortfarande relativt högt resursutnyttjande och hyffsad efterfrågan. Därför kan det fortfararande betraktas som en högkonjunktur. Men visst är vi på väg mot en svalare ekonomi. Framför allt är det investeringarna som orsakar detta, säger Håkan Hellstrand.

Den internationella efterfrågan är svagare och ett kraftigt fall i bostadsbyggandet slår igenom i efterfrågan i BNP.

– Visst är det ett snabbt fall från en väldigt hög nivå. Men planar det ut på den här nivån som man kommer ner till i år och under nästa år är det fortfarande en historiskt sett hög nivå på byggandet. Man får gå tillbaka till 1970-talet för att hitta sådana nivåer, säger Håkan Hellstrand.   

Han menar att det är normalt att aktiviteten i näringslivets investeringar dämpas ”nu när vi passerat toppen”.

– Vi har också en påverkan från kommunsektorns investeringar, som vuxit under flera år och befinner sig på en väldigt hög nivå. Men nu planar det ut, så det ger inget extra bidrag till tillväxten. Hushållens konsumtion överraskade negativt under 2018. Det var en oväntat svag hushållskonsumtion, men den tror vi kommer att repa sig i år och framför allt nästa år, säger Håkan Hellstrand.  

När det gäller välfärdsunderskottet anser LO-ekonomerna att det behövs ett omtag när det gäller det statsfinansiella reformutrymmet och överskottsmålet.

– Statsfinanserna är de bästa på väldigt många år medan kommunerna går på knäna. Vi har flera gånger framför vår syn på att statsbidragen måste höjas. Kommunerna måste få sina möjligheter att tillgodose de demografiska behoven. Vi har pekat på att det kommer att behövas minst 90 miljarder kronor under den här mandatperioden. Utöver det behövs 6 miljarder per år ytterligare, om kommunerna ska ha möjlighet att också rekrytera personal och ge goda anställningsvillkor i form av löner och andra villkor, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom.

Reformutrymmet som finns kommer inte att räcka, är LO-ekonomernas bedömning.

– I det nya finanspolitiska ramverket som började gälla från och med i år har man sänkt överskottsmålet lite för den offentliga sektorn, men det är fortfarande för ambitiöst. Vi vet att de offentliga statsfinanserna är mycket goda. I en a alternativ beräkning visar vi att vi skulle kunna satsa på kommunerna och fortfarande ha långsiktigt hållbara finanser, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.