nyheter
Medlingsinstitutets nya rutin: vill veta hur tredje man påverkas
Medlingsinstitutet har börjat ställa frågor om befarad samhällspåverkan av varslade stridsåtgärder. Den nya rutinen är en ren informationsåtgärd, enligt myndigheten.
Annons
I den pågående vårdkonflikten mellan Vårdförbundet å ena sidan och SKR/Sobona å andra, har Medlingsinstitutet begärt information från arbetsgivarna. Myndigheten har önskat sig en bedömning av vilken samhällspåverkan Vårdförbundets varslade stridsåtgärder kan tänkas ha. Denna önskan har resulterat i ett sexsidigt dokument från SKR.
Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson säger till Lag&Avtal att detta är en rutin som myndigheten har infört sedan avtalsrörelsen 2023 avslutades.
− Om vi uppfattar att konfliktvarsel har en vidare påverkan, alltså utanför verksamheterna, en påverkan på tredje man eller av samhällskaraktär, då ber vi numera arbetsgivarorganisationerna i första hand om deras bedömning av påverkan på tredje man och samhällsfunktioner.
Det finns flera skäl till den nya rutinen, enligt Per Ewaldsson. Förutom att det är en uppgift för Medlingsinstitutet att följa utvecklingen på arbetsmarknaden, får institutet frågor om arbetsmarknadskonflikters påverkan på samhället och behöver kunna hålla regeringen, sin uppdragsgivare, informerad.
Medlingsinstitutet har bara begärt in information av den här typen vid ett tillfälle tidigare. Det var i april när Kommunalarbetareförbundet varslade om strejk. Även den gången fick arbetsgivarsidan genom SKR möjligheten att ge sin bild av tänkbara effekter av de varslade stridsåtgärderna.
Det är inte en information som används i medlingen mellan parter, utan en renodlad informationsåtgärd, enligt Per Ewaldsson. Parterna i den aktuella vårdkonflikten har ett huvudavtal emellan sig som inte påverkas av den nya informationsrutinen, säger han.
− Allt som har att göra med åtgärder till eventuellt hindrande av stridsåtgärder är frågor som parterna själva förfogar över genom sina huvudavtal, både i offentlig och privat sektor. Det här är en ren informationsåtgärd.
Har Medlingsinstitutet beslutat om denna nya rutin helt på egen hand, eller är det ett uppdrag från regeringen?
− Vi har kommit fram till detta själva. I vår instruktion står att vi ska följa utvecklingen på arbetsmarknaden och analysera vad som händer. Det är snarast en tolkning av vårt uppdrag som vi har gjort på egen hand.
Du sade att företrädesvis arbetsgivarsidan får frågan. Varför inte även arbetstagarsidan?
− Det är arbetsgivaren i sin egenskap av ansvarig i verksamheten som är den som primärt gör en bedömning av vad konflikten får för konsekvenser för verksamheten. Men om den fackliga sidan uppfattar att arbetsgivarsidans information inte är fullständig eller korrekt så är det fritt fram att lämna in egen information till oss.
En statlig myndighet ska stå för objektiv och balanserad information. Kommer ni att behöva fråga båda sidor innan ni exempelvis informerar regeringen?
− Rutinen är under skapande. I år är första året då vi tillämpar den. Hittills har vi väl inte tänkt klart i alla delar. Det här är information som vi inte bearbetar på något sätt. Vi tar in den från arbetsgivarsidan och vill andra fylla på så går det bra. Och vi redovisar den ograverad som arbetsgivarens bedömning när vi kommunicerar den med arbetsmarknadsdepartementet vilket vi nu har gjort i de aktuella fallen.
− Det ska vara objektivt och sakligt, det vi gör. Om vi får in information som vi sedan förmedlar utan att ha gjort någon egen bedömning, så måste det framgå av vår kommunikation, säger Per Ewaldsson.
