nyheter
Minimilöner: Parterna nöjda med utlåtandet men avvaktar utslaget i domstolen

Arbetsmarknadernas parter tycker att generaladvokatens förslag på dom är bra. EU får inte lagstifta om löneförhållanden. Men de tar inte ut något i förskott utan inväntar domstolen utslag. Gör domstolen en annan bedömning kan det få konsekvenser för Sveriges EU-medlemskap, menar Veli-Pekka Säikkälä.
EU-domstolens generaladvokat håller med Danmark och Sverige. Minimilönedirektivet är utanför EU:s kompetens. Förslaget blir därför att upphäva EU:s direktiv om minimilöner.
Arbetsmarknadens EU-råd, som består av LO, PTK och Svenskt Näringsliv, har kampanjat hårt för att få bort direktivet. Nu har de fått lön för mödan, i alla fall kanske.
– Det är glädjande att generaladvokaten gör samma bedömning som de eniga parterna i Arbetsmarknadens EU-råd har gjort, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för LO, i ett skriftligt svar.
Samtidigt menar han att det är viktigt att komma ihåg att bedömningen bara är en rekommendation.
– Vi får avvakta prövningen i EU-domstolen senare i år, säger han.
Läs även: Erik Sinander: Det är ganska vanligt att EU-domstolen dömer stick i stäv mot generaladvokaten
Svenskt Näringslivs vice VD Mattias Dahl sammanfattar organisationens åsikt i frågan så här:
– Generaladvokatens besked är glädjande och visar att Sverige och Danmark har haft rätt i sin kritik mot EU:s överträdelser. Detta ger stöd för principen att EU ska respektera medlemsländernas självbestämmande i arbetsmarknadsfrågor. Nu inväntar vi EU-domstolens slutliga avgörande.
Om inte EU-domstolen gör samma bedömning som generaladvokaten kan det få konsekvenser för Sveriges medlemskap, enligt Veli-Pekka Säikkälä .
– I Sverige avgörs löner och villkor av parterna och det var också en förutsättning för svenskt medlemskap i EU. Så länge domstolen följer rekommendationen är vi nöjda. Gör den inte det får vi analysera läget på nytt då, säger han.
Lag & Avtal har tidigare skrivit att när Sverige skulle gå med i dåvarande EG på 1990-talet fanns en stor oro att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte skulle fungera med gemenskapens arbetsrätt. Under förhandlingarna framförde Sverige sin vilja med kollektivavtalslösningar istället för lagstiftning. Sveriges särskilda system med att fastställa arbetsvillkor i kollektivavtal togs också in i slutakten till anslutningsfördraget.