Nyheter

Otålig väntan på EG-domen i Laval-målet

EG-domen kommer inte förrän till jul. På Rättsfondens seminarium om Laval-målet nyligen ville dock otåliga arbetsrättsjurister redan nu dryfta konsekvenserna av EG-domstolens eventuella svar.

Publicerad

Många "kändisar" från Laval-målet var där, när Tore Sigeman inledde med en genomgång av reglerna och generaladvokatens utlåtande (se Tore Sigemans analys av utlåtandet i Lag & Avtal nummer 6/2007). Professorn uttryckte förvåning över att generaladvokat Paolo Mengozzi hade godtagit Lex Britannia, bestämmelsen som gör det möjligt att undantränga ett utländskt kollektivavtal till förmån för ett svenskt.
- Men Mengozzi menade att Lex Britannia är en naturlig del av den svenska modellen, att den behövs för att skydda mot social dumpning.
Tore Sigeman påpekade att för honom själv sticker Lex Britannia i ögonen som en åtminstone indirekt diskriminerande regel. Han föreslog en ny formulering som han hade hämtat från professor Jonas Malmberg (en av seminariedeltagarna). Poängen med den nya formuleringen skulle vara att stridsåtgärder skulle vara tillåtna för att undantränga eller förändra ett tidigare träffat kollektivavtal bara om det nya eller förändrade avtalet skulle ge en klart bättre skyddsnivå för arbetstagarna (se även www.lag-avtal.se den 25 januari 2006).
Arbetsrättsprofessor Ronnie Eklund sade att han har en annan uppfattning än Tore Sigeman:
- Jag ser inga problem med Lex Britannia.
Och TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär deklarerade att han tillhör dem som tycker att Lex Britannia inte är diskriminerande:
- Jag kan inte förstå varför det svenska kollektivavtalet som är ett fredspliktsinstrument skulle skydda ett utländskt företags kollektivavtal som inte är det.
LOs Erland Olauson menade att det inte bara är utländska företag som ska skyddas mot diskriminering, utan också arbetstagarna.
- Ska utländska arbetstagare behandlas annorlunda än svenska arbetstagare?, frågade han retoriskt.
Men att Byggnads hade krävt avtal med Laval för att sedan diskutera lönen tyckte seminarieledaren Svante Nycander var ett underligt tillvägagångssätt.
- Konstigt att skriva avtal om man inte vet vad lönen blir.
Minimilönen var vid tiden för stridsåtgärderna mot Vaxholmsbygget 109 kronor i timmen.
- Den är nu efter avtalsrörelsen höjd till 120 kronor i timmen, upplyste Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni.
När sedan Byggnads ombud advokat Peter Kindblom och Lavals ombud Martin Agell kom med sina inlägg var det som att vara tillbaka i domstolen igen. Tills de, var och en, kom på att man kanske inte skulle fortsätta pläderingen i det här sammanhanget.
Flera deltagare påpekade hur svårt det är att sia om utgången utifrån generaladvokatens utlåtande. Däribland Anders Kruse, den svenska regeringens representant i Laval-målet i EG-domstolen som dock kunde rapportera från sina kontakter i EG-domstolen att där råder stor diskussionslusta.
- Mengozzi accepterar att svenska kollektivavtal inte omfattar alla, men kommer EG-domstolen att göra det?, undrade Anders Kruse.
Hans bidrag till diskussionen om Lex Britannia var att den fyller den funktion den var avsedd för.
- Lex Britannia ser till att gästande arbetare får det skydd de ska ha, sade Anders Kruse.
Till jul kommer EG-domstolens dom, först därefter är det dags för den fortsatta behandlingen av målet i Arbetsdomstolen. Ordförande i målet där är fortfarande Inga Åkerlund, som också hade kommit för att lyssna på diskussionerna tillsammans med några av sina kolleger från Arbetsdomstolen.

Fakta

Rättsfonden har som uppgift att främja allmänna rätts- och rättighetsfrågor. Ordförande är Hans-Gunnar Axberger.

Britanniaprincipen infördes av Arbetsdomstolen 1989. Principen fick sitt namn efter det bekvämlighetsflaggade fartyg, Britannia som dom 120/1989 handlade om.

Facklig kritik av principen ledde till att den så kallade Lex Britannia infördes i medbestämmandelagen. Lex Britannia begränsar Britanniaprincipen till att gälla endast anställningsförhållanden som svensk rätt kan tillämpas på. Det vill säga svenska företag som träffat kollektivavtal skyddas mot stridsåtgärder, som syftar till att tränga undan det första avtalet. Men utländska företag har inte samma skydd.