Nyheter

Parlamentet blockerar nya arbetstidsregler

Nej till 65-timmars arbetsveckor. Ja till att "inaktiv jourtjänst" skall räknas som full arbetstid. De två kraven från Europaparlamentet blockerar nu ett nytt arbetstidsdirektiv.

Publicerad

Parlamentets omröstning den 17 december har satt en käpp i hjulen för fyra års försök att lagstifta om nya arbetstidsregler i EU.
Två punkter fällde förslaget som varit en återkommande stridsfråga på minst sju olika ministerrådsmöten:
* Möjligheterna till undantag - "opt out" - från huvudregeln om maximalt 48-timmars arbetstid. I ministerrådet har Storbritannien fått permanentat möjligheten till 65 timmars arbetsvecka; en möjlighet som 14 andra EU-stater helt eller delvis använder sig av i dag.
* Förslaget om att inaktiv jourtid, t ex när läkare sover på arbetet, inte skall räknas som arbetstid. Förslaget har tillkommit för att tillmötesgå två domar från EG-domstolen. Domstolen erkänner enbart arbetstid och fritid. Enligt kommissionen bryter minst 23 EU-stater mot domstolens tolkning att all jourtid skall definieras som arbetstid.
Parlamentets klara men oväntade avvisning med omkring 400 av 785 röster blev en handräckning till de fackföreningar som samtidigt demonstrerade i Strasbourg.
Det blev samtidigt ett bakslag för bland andra Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting. De tre organisationerna hade uppmanat svenska EU-parlamentariker att godkänna förslaget som ministerrådet tidigare enats om.
Såväl alliansregeringen som den borgerliga regeringen i Danmark har argumenterat för att ministerrådets kompromiss är ett försvar för den nordiska avtalsmodellen.
- Det är helt orimligt att Europaparlamentet ska bestämma över huvudet på svenska arbetsgivare och löntagare, säger ledamoten Olle Schmidt (fp) efter omröstningen.
Jan Andersson (s) ordförande för parlamentets sysselsättningsutskott beskriver däremot rådets kompromiss som ett traditionellt högerförslag.
- Att Europaparlamentet avvisade det får ses som en stor seger för löntagarna i EU, säger han.
Direktivförslaget är nu blockerat, men inte stoppat för gott. Nästa steg blir förhandlingar i det så kallade förlikningsutskottet. Där möts 27 företrädare för regeringarna i ministerrådet, med 27 ledamöter av Europaparlamentet bakom stängda dörrar.
En eventuell förlikning i utskottet skall i sin tur godkännas av båda de två lagstiftande organen för att träda i kraft.
Förslaget bortfaller först helt om en förlikning misslyckas, eller en uppnådd kompromiss i utskottet röstas ned.