Regeringsrätten: Arbetsförmåga kan inte jämföras

Vilka slags arbeten ska man pröva en sjuk människas arbetsförmåga emot? Frågan har sedan 2004 letat sig upp genom instanserna i förvaltningsrätten.
Det gäller en 62-årig kvinna från Karlshamn som bland annat lider av högt blodtryck och ryggont i form av lumbago ischias. Kvinnan har varit utan anställning sedan tidigt 1990-tal.
Försäkringskassan beslutade för fyra år sedan att bevilja kvinnan halv sjukersättning. Under resten av tiden borde hon stå till arbetsmarknadens förfogande. Kvinnan, som ansåg sig ha rätt till hel sjukersättning, överklagade.
En försäkrad har rätt till tidsbegränsad sjukersättning om arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.
I förrgår beslutade högsta instans, Regeringsrätten, att det är normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden man ska jämföra arbetsförmågan mot.
Därmed kan inte Försäkringskassan neka någon sjukersättning bara för att denne skulle klara av ett så kallat anpassat arbete. Exempel på anpassade arbeten kan vara en anställning i Samhall eller trygghetsanställningar.
Regeringsrätten går helt på Kammarrätten i Jönköpings linje och argumenterar att Försäkringskassan bara kan neka en person, som på grund av sina medicinska besvär endast klarar av ett "anpassat arbete" när en sådan anpassad anställning faktiskt erbjuds honom eller henne. "I avvaktan på en sådan anställning bör sjukersättning beviljas." skriver Regeringsrätten.
8 april, Mål nr 7437-06